Enligt forskarnätverket World Inequality Lab har den ojämna fördelningen av kapital haft en förstärkande effekt på inkomstskillnaderna. Den rikaste 1 procentens förmögenhet har ökat från 28 till 33 procent sedan 1980-talet medan de 75 procent som har minst fortfarande äger 10 procent.
Om inget görs kommer 0,1 procent av världens rikaste äga mer än hela den globala medelklassen 2050.
– Det som stärks i den här rapporten är insikten om hur viktigt kapitalet är för toppen. Och det är det som skiljer ut grupperna. Värdet på tillgångarna ökar och det gör att även kapitalinkomsterna följer efter. Många äger idag sin egen bostad, men de som inte gör det halkar efter å det grövsta. De på toppen äger både bostäder och finansiella tillgångar, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och medlem av forskarnätverket som tagit fram rapporten.
En stor del av förmögenheten kommer från vad som tidigare ägdes offentligt. 1980-talet präglades av omfattande privatiseringar både i rikare och fattigare länder. Och medan den totala förmögenheten ökat successivt ligger den offentliga nettoförmögenheten i rikare länder idag kring nollstrecket.
I vissa länder är den till och med negativ – något som forskarna av rapporten menar har urholkat staters förmåga att vidta åtgärder för att få bukt med den ökande inkomstklyftan.
Sverige mer jämlikt
Men exakt vilken betydelse som välfärdsstaten har är ännu outforskat.
– Välfärdsstaten tillhandahåller nyttor som personer annars skulle behöva tillhandahålla själva, och i huvudsak gynnar detta personer med låga inkomster vilket minskar ojämlikheten, säger Daniel Waldenström.
Även i Sverige har den offentliga nettoförmögenheten minskat. Den största delen av avyttringen gjordes i början av 1990-talet. Här har inkomstklyftorna ökat mer än i många andra länder. Fortfarande är välfärdssektorn dock förhållandevis stor.
– Därför finns det mycket som talar för att Sverige är jämlikare än vad statistiken faktiskt visar, säger Daniel Waldenström.
I nuläget håller Daniel Waldenström på att ta fram statistik över förmögenhetsfördelningen i Sverige. Sedan förmögenhetsskattens avskaffande har den informationen blivit svåråtkomlig. Som delaktig i konjunkturrådet presenterar han och flera andra kollegor i januari även en rapport med en rad förslag på hur politiker i Sverige ska kunna beskatta kapital på ett effektivare sätt.