På upp till 100 000 kronor har man rätt att dra av 30 procent av räntekostnaderna. Över den summan är ränteavdraget 21 procent. Det har varit ett välkommet tillskott för hushåll med pressade marginaler. Men från och med den 1 januari 2025 försvinner möjligheten för den som har skulder från lån utan säkerhet. 

Det är inte rimligt att skattebetalare ska subventionera krediter till människor med en ansträngd ekonomisk situation.

Regeringen motiverar ändringen med att den vill motverka svenskarnas överskuldsättning. Lån utan säkerhet, blancolån, har ofta väldigt hög ränta och kan vara svåra att betala av för den med knappa resurser. 

– Det här är ett sätt komma åt snabblåneföretagens affärsmodell genom att minska incitamenten till att ta blancolån. Det är inte rimligt att skattebetalare ska subventionera krediter till människor med en ansträngd ekonomisk situation, säger Dennis Dioukarev, sverigedemokratisk ledamot i finansutskottet.

Men Miljöpartiets Annika Hirvonen, ledamot i skatteutskottet, är kritisk till förslaget. Hon tycker att det är fördelningspolitiskt orimligt eftersom människor med säkerhet i form av aktier, båtar eller privatjet fortsatt kommer att ha rätt till ränteavdrag – samtidigt som de med minst inkomster blir utan. 

– Det är chockerande hur cyniskt regeringen agerar i förhållande till människor som är i en jättetuff ekonomisk situation redan, säger hon.

”Väldigt brutalt”

Kronofogden beräknar att runt 15 000 nya ärenden kommer att uppstå till följd av reformen. Flera remissinstanser – däribland Finansinspektionen, Svensk inkasso och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst – föreslår att ändringen ska begränsas till lån som tas efter den har trätt i kraft, alternativt att utfasningen av ränteavdraget sker under en längre period än de föreslagna två åren. 

– Att fasa ut på två år är väldigt brutalt. Tunga remissinstanser pekar på att det här är en alldeles för brant avtrappning, kommenterar Jennie Nilsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Generellt är hon kritisk mot vad hon ser som en bristande konsekvensanalys i reformarbetet, och hade velat se en utfasning på minst fyra år. Men Sverigedemokraternas Dennis Dioukarev avvisar förslaget. 

– En utfasning under en längre tid skulle allt annat innebära att fler människor hamnar hos oseriösa långivare och därmed riskerar att få betalningsproblem.

Svårare bli skuldfri

Ett annat argument mot lagändringen är tajmingen. Miljöpartiet, liksom flera andra partier, är i grunden positiva till att fasa ut ränteavdraget för alla typer av lån, inte minst eftersom systemet har drivit upp bostadspriserna. Det förklarar Annika Hirvonen.

– Men många hushåll, även hushåll som har hyfsade inkomster men där man har stora bostadslån, har varit väldigt ansträngda med höga räntor och inflation. Och då har inte vi sett att det är rätt läge att börja göra den utfasningen nu. 

Man vill ju minska skuldsättningen genom att göra de här dyra lånen mindre attraktiva. Är inte det bra?

– Jag tycker absolut att man kan göra det för lån framåt, men de som redan har stora skulder kommer ju inte få mindre skulder av detta, de kommer få det svårare att bli skuldfria.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson håller med. Den ekonomiska krisen har tvingat människor att ta lån för att betala basutgifter, förklarar hon. 

För den svåra ekonomiska situationen lägger hon skulden på Tidöpartierna. 

– Regeringen har haft en politik som drivit folk in i en skuldfälla men tänker inte ta ansvar för det.

Skiftad Tidöhållning

För inte länge sedan argumenterade även Tidöpartierna med inflationen som argument mot ett slopat ränteavdrag.

”I dagens läge med stigande räntor i kombination med övriga bördor på hushållen, elpriser, inflation och liknande, vore det olyckligt att driva på för minskade ränteavdrag”, skrev Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, i ett mejl till Svenska Dagbladet så sent som 2022. Till tidningen Finansliv samma år sa partiet att det ville fasa ut ränteavdraget, men inte när. Och: ”För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt”. 

Från ”oerhört långsamt” till en utfasning över bara två år. Dagens ETC frågar vad som har gjort att SD bytt hållning och får till svar att det som åsyftades i Finansliv var lån med säkerhet och inte blancolån. Det framgår dock inte i texten, eller i Oscar Sjöstedts svar till Svenska Dagbladet.

I en skriftlig kommentar till Dagens ETC skriver han: ”Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen uttryckt oro över den ökande skuldsättningen bland svenska hushåll, särskilt när det gäller blancolån. Vi anser att dessa lån medför högre risker och kan bidra till överskuldsättning på grund av de högre räntorna.”

Budskapet 2022: Ränteavdraget blir kvar

Moderaternas Elisabeth Svantesson sa 2021 i Svenska Dagbladet att partiet ville ta bort ränteavdraget för blancolån. KD meddelade samma sak i en motion 2021. Men i Finansliv och Svenska Dagbladet 2022 ger partierna tydliga nekande svar på frågan om ränteavdraget ska tas bort, med hänvisning till det ekonomiska läget och hushållens pressade situation. I Svenska Dagbladet-artikeln från 2022 skriver Jakob Forssmed, då ekonomisk-politisk talesperson för KD, att ”dagens situation – med bred inflation, stigande och osäkra bolåneräntor – innebär att den makroekonomiska tajmingen för att påbörja en avtrappning skulle vara dåligt vald”. 

Moderaternas pressekreterare Victoria Ericsson skriver i ett svar till Dagens ETC att partiets kommentar i Finansliv gäller räntekostnader för bolån, alltså inte lån utan säkerhet – samma argument som SD:s. Men varken i KD:s eller M:s svar framgår det att partierna gör någon åtskillnad på olika typer av lån. 

Tidöpartierna gav alltså flera gånger 2022 låntagare budskapet att de kunde räkna med ränteavdraget tills levnadskostnaderna sänkts.

Sänkt inflation – höjda matpriser

Även Liberalerna sa 2022 nej till ändringar i ränteavdraget, med hänvisning till det ökade kostnadstrycket. Året innan, när Miljöpartiet – då i regeringsställning – lyfte frågan, sa Mats Persson, Liberalernas dåvarande ekonomisk-politiske talesperson:

– Jag är väldigt kritisk till den skattechock som de föreslår och den osäkerhet det skapar.

Partiets nuvarande ekonomisk-politiska talesperson Cecilia Rönn motiverar ändringen med att inflationen gått ner sedan dess. 2022 var den uppe på runt 10 procent, i oktober 2024 uppmätte den 1,6 procent.

– När trycket på hushållen minskar genom lägre räntekostnader är det klokt att göra den här typen av reformer tillsammans med den reform vi gör för att minska överskuldsättning. 

Varför gör man detta när man inte gör något åt boräntorna? Jo, för att bolånetagare är en starkare grupp.

Men hushållen är fortfarande hårt pressande. Även om prisökningstakten har stannat av, är livsmedel fortfarande rekorddyra. Åtminstone 25 procent har priserna stigit sedan 2021, enligt statistik från SCB. 

Ida Gabrielsson anser att reformen innebär en spark neråt. 

– Varför gör man detta när man inte gör något åt boräntorna? Jo, för att bolånetagare är en starkare grupp.

Vacklande besked från rödgröna

Det har under många år varit blandade signaler från politiken, och det gäller samtliga partier, både i oppositionen och regeringssamarbetet. Stundvis vill de ta bort ränteavdraget, för att sedan säga att tidpunkten är fel. Frågan ställer sig om oppositionens kritik är möjlig eftersom den är, just, opposition. I maj 2022, med 7,2 procents inflation, sa Vänsterpartiets dåvarande ekonomisk-politiske talesperson Ali Esbati:

– Vi är inte främmande för att börja trappa ned ränteavdraget redan nu.

I september samma år sa partiet att det ville skjuta på nedtrappningen till 2025. Nu saknar Ida Gabrielsson besked på specifik tidpunkt.

Är det lättare att vara kritisk i opposition?

– Nej, inte för oss. Vi har sagt det här hela tiden. Däremot, i den verklighet vi har nu där priserna har gått upp så här mycket, så skulle det vara direkt oansvarigt. Men det är något vi har drivit i förhandlingar tidigare.

Centerpartiet positiva

Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl avböjer intervju med hänvisning till tidsbrist. Pressekreteraren Rebecka Rönnegård hänvisar i sin tur till partiets budgetmotion för 2025, där det ”ställer sig bakom huvuddragen i de förändringar som görs”. Partiet föreslår vissa smärre justeringar, bland annat att ränteavdraget bör begränsas för billån där säkerheten består i fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen. 

Även i C:s fall skiljer sig hållningen från beskedet partiet gav till Finansliv 2022:

– Utifrån hur ränteläget ser ut nu, vill vi i nuläget inte göra några förändringar i ränteavdraget, sa det då. 

Dagens ETC har sökt Moderaterna och Kristdemokraterna för en kommentar.