Ekonomifrågan: Vad kostar privatisering?

I diskussionen om privatiseringar är det oftast effekterna som de får på välfärden som är i fokus. Hur påverkas hemtjänsten för de äldre? Kommer barngrupperna att växa? Men när olika verksamheter övergår från kommunal till privat drift har det även stor inverkan på de som har kommunen som arbetsgivare. Att sätta konkreta siffror på vad det kostar är dock svårt, konstaterar Yeshi Wondmeneh, utredare på Kommunal. Men en del vet vi.

Kostnaderna för skola, vård och omsorg uppgick år 2016 till 1 076 miljarder kronor, enligt SCB. Av de pengarna stod privata företag för 198 miljarder, vilket motsvarar 18 procent. Sedan 2007 har olika verksamheter inom vård, skola och omsorg ökat med 55 procent. Under den tidsperioden har de privata företagens andel av välfärdsverksamheten ökat med 116 procent.

Dyr nota

I Stockholm, som är en av de kommuner som privatiserat allra mest, fick skattebetalarna en dyr slutnota för övertalig personal som köpts ut. Inte mindre än 365 miljoner kronor fick de lägga ut mellan 2010 och 2014, enligt en granskning från lokaltidningen Mitt i. Utbildningsnämnden, som har flest anställda inom Stockholms stad, stod för flest utköp med  cirka 400 anställda, i de flesta fall förskollärare och lärare.

– Det är ju en samhällsekonomisk kostnad som kan ha en jättestor betydelse om pengarna kunde ha använts någon annanstans, sade Osvaldo Salas, docent i offentlig förvaltning, till Mitt i.

Exakt hur många kommunanställda över hela landet det har handlat om är svårt att säga. Likaså hur mycket det kostat skattebetalarna.

En anledning till att ingen vet vad dessa uppsägningar kostar är att beräkningarna måste göras ner på individnivå där vitt skilda yrkesgrupper har fått olika typer av avgångsvederlag, som ofta kan vara belagda med sekretess, och dessutom individuella insatser.

Yeshi Wondmeneh menar att det till exempel är svårt beräkna hur mycket eventuella jobbcoacher för de uppsagda kommunanställda kostar skatte­betalarna.

– Men det är kostnader som skattebetalarna kunde ha sluppit om man i stället lät de kommunanställda ha kvar sina jobb, säger hon.

Uppsägningar kostar

Yeshi Wondmeneh har särskilt tittat på arbetsmiljöfrågor och lyfter äldreomsorgen som exempel på vilka kostnader som samhället och i sin tur skatte­betalarna kan få vid privatiseringar.

– Äldreomsorgen har personalbrist eller är underbemannad överallt. Om man antar att den här frågan handlar om en äldreomsorgsarbetare så sägs denne upp på grund av övertalighet och på grund av nedskärningar trots att det är stor efterfrågan på tjänsten. Det kostar när man säger upp personal i stället för anställa eller utbilda dem, säger hon.