Skolmarknaden var på den tiden förhållandevis liten och de som verkade på den hade ofta andra incitament än vad skolbolag har idag. Det var därför inte helt omöjligt att små skolbolag som egentligen velat vara stiftelser men som tyckte att aktiebolag var enklare att hantera, exempelvis hade kunnat bli ett svb-bolag.
– Men det som hände var väl att den här formen inte blev så välkänd. Det var ingenting man promotade direkt. Sen gavs det inte heller så mycket andra stöd eller incitament för någon att använda dem.
Formen blev krånglig
Det säger forskaren Karl Palmås vid Chalmers tekniska högskola som är en av de som följt bolagsformens utveckling sedan start och forskat kring bolagsalternativ i välfärden. Han var och är till viss del fortfarande en anhängare av bolagsformen – speciellt för privata utförare av offentliga tjänster, lägger han till. Som doktorand på tidigt 2000-tal skrev han jämförande om bland annat Englands Community-interest companies (CIC) där motsvarande bolagsform varit mer framgångsrik.
– I England hade man lite speciella typer av mjuka lån för att få igång bolagsformen. Men sen ska man väl också komma ihåg att i England får man inte driva vård och skolomsorg med vinstdrivande aktiebolag.
Men svb-bolagsformen har istället blivit krånglig. Den möts inte sällan av skepsis bland långivare och kommuntjänstemän, det vill säga motsatsen till vad man ville åstadkomma.
– I efterhand kan man väl också säga att Svenskt näringsliv har lobbat och varit väldigt duktiga på att få hela den här debatten om vinstutdelning att handla om vinstförbud. De har lyckats väldigt bra med att förvilla både gemene man och väljare men också till stor del media. I att blanda ihop korten på olika sätt.
"Hittar kryphål"
Under de senaste 20 åren har skollandskapet på välfärdsmarknaden vuxit enormt. Karl Palmås säger att vissa menar att det nu har blivit en marknad som är "too big too fail".
– Det enda sättet att komma åt det är att de reglerade instanserna, staten eller Skolverket, måste sätta väldigt tydliga ramar för vad man får göra. Problemet är att du alltid får organisationer som lyckas hitta något kryphål i reglerna. Och så blir det en skolskandal eller en vårdskandal. Då går politikerna in och säger att vi ska bara reglera lite hårdare.
Problemet är att du alltid får organisationer som lyckas hitta något kryphål i reglerna.
Detaljstyrningarna underminerar i sin tur det man från början ville med privatiseringarna, att ha olika praktikinriktningar eller medarbetarinfluerande, som istället urvattnas, enligt Karl Palmås.
– I slutändan så får du jättestora hierarkiska skolbolag som är ganska strikt redovisningsutsatta. Och effekten blir att det blir svårare för de mindre skolorna som har samma regleringskrav på sig.
Behöver pyspunka
Karl Palmås tror att reglerna långsamt behöver göras om så marknaden får "lite pyspunkar" för att man sa kunna återta makten över det offentliga.
– För även om vi har privata utförare så behöver de inte vara vinstutdelande. De kan vara stiftelser, de kan vara ekonomiska föreningar. Eller kanske sådana här svb-bolag också. Det är väl det man skulle önska.
Det är idag inte längre möjligt att hitta hela lösningen i svb-bolagen menar han. Men skulle man förhindra vinstdrivande aktiebolag i framtiden så finns potential att utveckla svb-bolagen.
Dagens ETC har sökt utbildningsminister Lotta Edholm (L) för att höra om hennes åsikter kring svb-bolag, utan framgång.
