Enligt Henrik Jönsson är statens kärnuppdrag ett inre och yttre försvar, alltså en polis som upprätthåller lagen och ett försvar som upprätthåller landets suveränitet.
– Om vi går tillbaka till försvarsbeslutet 1992 kan man konstatera att regering efter regering i Sverige skurit ner på försvaret. 1990 kunde Sverige mobilisera 730 000 man, till dagens omkring 31 500 man.
– Nu när vi befinner vi oss i ett skarpt läge och det inte nödvändigtvis går att lita på att amerikanerna tar hand om oss, och vi i andra änden har vi ett stridslystet hot från Ryssland, inser både Europa och Sverige att så kan vi inte ha det.
Henrik Jönsson tror på en prioritering och omfördelning av resurserna och säger att fler vindkraftsverk är obetydliga om vi inte kan försvara vårt land om ryssen kommer.
– Att komma nu i elfte timmen med svetten i pannan och introducera nya skatter för att bygga försvaret uppfattar jag som politiskt okunnigt och ett direkt hånfullt budskap till svenska folket.
Men han tror inte att EU kommer göra några större nedskärningar.
– EU kommer antagligen börja låna pengar i stället. Det kanske görs vissa symboliska åtstramningar, men det kostar stora pengar att bygga en försvarsmakt.
Liknande väntar Sverige, tror han.
– Man skulle kunna minska 3–5 miljarder på kultursatsningar och slimma ner public service-uppdraget, men skulle högern föreslå det innan valrörelsen, skulle de bli beslagna med att det var så nazisterna gjorde.
Karin Källström, advokat och fri skribent, oberoende centerpartistisk
– Jag tycker att Moderaterna lever lite i skatteförnekelse när de inte tycks vilja tala klarspråk om finansieringen. Visst, i en drömvärld kan vi öka tillväxten och få mer skattepengar att röra oss med och finansiera det här. Men vi har sämst tillväxtsiffror i Europa, så jag vet inte var tillväxten ska komma ifrån, säger Karin Källström.
Hon gissar att skatterna varken kommer att höjas eller sänkas nu. Så som vindarna blåser i såväl EU som i Sverige, lär statliga satsningar för att klara klimatomställningen stryka på foten.
– Jag tror också att man kommer fortsätta att slakta biståndet, folkbildningen och kulturen, inte minst för att visa handlingskraft. Men det kommer knappast räcka med sådana åtgärder.
Vissa av dessa mer symboliska nedskärningarna skulle dessutom vara direkt skadliga, menar hon.
– Då vore det bättre att överväga en ny fastighetsskatt, i vart fall på semesterboenden och fjällstugor.
Framför allt bör ett undantag från ramverket göras i något år, anser Karin Källström.
– Jag tror man behöver öka statsskulden något och i möjligaste mån undvika höjningar av skatter på arbete, som i sin tur får negativa effekter på tillväxten.
Hon är också positiv till regeringens införande av bidragstak.
– Det handlar om att du inte ska kunna stapla bidrag på varandra så att en hel familj får mer pengar genom bidrag än om en eller två vuxna i familjen arbetat. Där går vi tillbaka till tidig Allianspolitik, där arbetsföra människor väljer eller tvingas välja att arbeta.
Daniel Suhonen, chef för fackliga tankesmedjan Katalys, socialdemokrat
Enligt Daniel Suhonen behöver försvaret rustas upp snabbt, men det är ohållbart om upprustningen leder till stora försämringar i välfärden.
– Det måste ske genom lån och skattehöjningar, och eftersom det rör sig om stora pengar och vi har en ekonomi som går på knäna och hög arbetslöshet, är skattehöjningar inte hållbart.
Bakgrunden till säkerhetskrisen, menar han, är åtstramningspolitiken, nyliberalismen och avregleringen. Under en lång tid har det dragits ner på sådant som skapar robusta samhällen, som till exempel vårdplatser.
– Om kriget kommer är det reella resurser vi behöver, inte pengar på hög och en fetischlåg statsskuld.
Daniel Suhonen tror inte att något behöver stryka på foten när försvaret rustas upp.
– Vi behöver expandera ekonomin och det finns grupper i samhället som fått väldigt stora skattesänkningar och banker som gör 200 miljarder i vinst.
Men ska upprustningen gå fort, bör man nog börja med lånefinansiering enligt honom.
– Där har Sverige väldigt goda förutsättningar. Jag tror att det är viktigt att vänstern och socialdemokratin motsätter sig varje form av nedskärningar i välfärden, för det kommer att försvaga vårt försvar.
Säkerheten vilar på tryggheten, menar han.
– Trumpismen, misstron mot demokratin, konspirationsteorier och högerauktoritära strömningen hänger ihop med olika inrikespolitiska hot som underminerar EU. Dessa är partier som exploaterar försämringar och nedskärningar. Vill man stärka Putins femtekolonn i Europa ska man verkligen göra stora nedskärningar i välfärd och trygghetssystem.
