Argumenten var bekanta: de vilda svängningarna i bitcoins värde, bitcoins popularitet bland kriminella och kryphålen i lagstiftningen som möjliggör penningtvätt med valutans hjälp.
Att bitcoin är minerad mark för den som vill spekulera till sig en hacka är inget att orda om. Volatiliteten är yrselframkallande. Från att ha fluktuerat upp och ned under tusendollarstrecket i flera år spurtade värdet under 2017 upp till drygt 19 000 dollar vid årets slut, dalade långsamt till 3 200 dollar ett år senare, för att i fjol höst tjurrusa och nu den 9 januari landa på hisnande 40 519 dollar, motsvarande nästan 340 000 kronor.
Detta för en tillgång som i praktiken än så länge bara duger till en sak – att köpa av och sälja till andra som också vill ha bitcoin. När Michael Hartnett, chefsstrateg hos Bank of America, i en intervju med CNN dagen före toppnoteringen utnämnde bitcoinhandeln till ”alla bubblors moder” var han långt ifrån först med att höja ett varningens finger för dess bubbelpotential.
Tillgång och efterfrågan
Historiskt är bitcoins värdestegring på ungefär 1 000 procent på två år mycket riktigt utan motstycke. Inte ens finans- och oljepriskrascherna på 1920- och i början av 1970-talet föregicks av en värdestegring i närheten av bitcoins nuvarande.
Trots detta vill Per Nordkvist, avdelningschef för uppförandetillsyn hos Finansinspektionen, låta det vara osagt huruvida bitcoinhajpen är en bubbla.
– Den står inte under myndighetstillsyn någonstans i världen och ingen har ansvar för handeln med den. Priset styrs till hundra procent av tillgång och efterfrågan. Därmed blir det problematiskt för oss att uttala oss om det är en bubbla. Det vi kan konstatera är att pris och intresse går upp och ned. Och med tanke på hur extremt priset svänger har vi sedan länge varnat konsumenter för att handla i virtuella tillgångar som bitcoin, säger han.
Vad som ligger bakom bitcoins vertikala spurt är oklart. Onlinemagasinet The Conversation spekulerar i att oro för ökande statlig digital övervakning, det växande intresset för digital ekonomi och kryptovalutans inneboende design, där värdet är tänkt att växa med tiden, kan vara några av svaren.
Ett annat webbmagasin, Coindesk, spårar å sin sida rusningen till att fler stora aktörer börjat blicka mot bitcoin som en försäkring mot inflation i en tid när centralbanker kommer att låta sedelpressarna gå varma för att stimulera ekonomin. Även här står bitcoins tekniska design i fokus, med ett inbyggt högsta tak på 21 miljoner producerbara enheter, vilket omöjliggör klassisk inflation.
Miljarder upp i rök
Vad svaret än är får man hoppas att investeringssugna lyssnat på Finansinspektionen. Måndagen den 11 januari rasade bitcoins värde med 20 procent. Resultatet? Över 1 000 miljarder kronor upp i rök på bara några timmar.
Summan kan låta astronomisk men motsvarar inte ens 2 procent av de 6 600 miljarder dollar, motsvarande 55 000 miljarder kronor, som dagligen bytte ägare i olika valutatransaktioner 2019. Jämfört med värdet på den amerikanska aktiemarknaden är värdeminskningen ännu blygsammare – drygt två promille av det totala börsvärdet på 50 810 miljarder dollar, motsvarande 423 000 miljarder kronor.
Frågan är därför hur stort hot den instabila kryptvalutamarknaden egentligen utgör mot det finansiella systemet.
– Inte särskilt stort. De flesta bitcoin ligger stilla så upp- och nedgångar resulterar inte i realiserade vinster eller förluster. Med detta sagt så kan det naturligtvis har stora konsekvenser för enskilda individer, säger Björn Segerdorf, senior advisor vid Riksbanken, och får medhåll av Per Nordkvist:
– Nej, inte i dagsläget. Det är konsumenterna vi varnar i första hand. Det allvarligaste problemet med virtuella valutor är i första hand penningtvätt och finansiering av terrorism.
Anonymitet ett problem
Exakt hur stort problem det sistnämnda är råder det delade meningar om. Enligt rapporten The 2020 State of Crypto Crime från Chainanalysis kan endast 1,1 procent av alla transaktioner med kryptovalutor kopplas till kriminell aktivitet. Här inkluderas bland annat finansiering av terrorism, stölder av kryptovalutor, handel på så kallade ”darknet markets” och bedrägerier.
Å andra sidan finns också studier, som en från Oxford University 2019, som uppskattar att nästan hälften av alla bitcointransaktioner har en kriminell koppling.
Oavsett om handeln omsätter 1 eller 50 procent av den totala volymen finns det en god anledning till att bitcoin blivit populär hos kriminella: anonymiteten som kryptovalutan erbjuder – eller snarare dess pseudoanonymitet. För även om varenda transaktion som gjorts med bitcoin sedan valutans skapelse sparas – och alltså går att spåra – i den så kallade blockkedjan är det desto svårare att knyta en bitcoinadress och de pengar som finns där till en specifik individ. Omöjligt är det dock inte och kapplöpningen fortsätter mellan den undre världen och polisens it-forensiker.
För närvarande sitter EU-kommissionen och slipar på ett förslag om reglering av kryptovalutor. När detta väl läggs fram är ett första steg taget enligt Björn Segerdorf mot en formaliserad marknad.
– Dagens lagstiftning kring finansiella verktyg är skriven för en äldre teknik. En reglering skulle betyda mycket för konsumentskyddet och för deras möjlighet att kunna spridas vidare och användas som betalningsmedel. Utan reglering kommer de aldrig att användas brett.
Vad säger du till dem som misstänker att regleringar och krav på förbud handlar om att centralbankerna vill behålla makten över pengarna?
– Det är ju inte längre centralbankerna som är de tunga spelarna när det gäller att skapa pengar. Den rollen har banksektorn. Det mandat vi fått från riksdagen handlar om att se till att de betalningar som görs ute i samhället sker så säkert och effektivt som möjligt.
– När det gäller kryptovalutor har de helt klart introducerat innovativ teknik som på sikt säkerligen kan bidra med mycket i samhället, men tittar man på till exempel infrastrukturen hos bitcoin förbrukar den el som ett mindre land, vilket är ett extremt ineffektivt sätt att göra transaktioner på.