I januari spreds nyheten att de rikaste 80 personerna i världen nu äger lika mycket som den fattigaste hälften av hela världens befolkning, alltså de 3,5 miljarder fattigaste personerna. Om utvecklingen inte bromsas kommer den rikaste procenten att äga mer än resterande 99 procent redan nästa år. Siffrorna kom från rapporten ”Wealth: Having it all and wanting more”, en del av en ny kampanj mot extrem ojämlikhet som välgörenhetsorganisationen Oxfam presenterade under Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos.

– En av nio personer i världen har inte tillräckligt mycket att äta, vi tycker att den här fördelningen är moraliskt felaktig och att det är dags att göra någonting åt den. Extrem ojämlikhet hindrar kampen mot fattigdom i världen, men den hindrar också långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt, säger Paul Groenewegen, som är policyrådgivare för kampanjen med ansvar för att koppla den till vad som specifikt kan göras i olika länder.

Den första striden som Even it up-kampanjen tar handlar om skatter, berättar han.

– Att företag inte betalar tillräckligt mycket i skatt är en av huvudanledningarna till att regeringar inte har tillräckligt mycket pengar för att göra sina samhällen mer jämlika. Vi har räknat ut att utvecklingsländer förlorar ungefär 100 miljarder dollar (över 800 miljarder kronor) om året på förlorade skatteintäkter för att internationella företag undviker skatt. De pengarna skulle kunna betala för alla världens barns skolgång, fyra gånger om.

Vill bilda skattesamarbete

Ojämlikheten ökar när skatteregler är orättvisa, säger Groenewegen, och pekar på att det i genomsnitt betalas 15 procent i skatt på BNP i de afrikanska länderna jämfört med 30–40 procent i Västeuropa.

– Och när företag betalar mindre i skatt ökar deras vinster, som sedan hamnar i de allra rikastes fickor. Samtidigt blir det upp till medborgare och småföretag att fylla hålen som skapas av storföretagens undvikande av skatt. Skattereglerna är föråldrade och skapades innan det fanns en digital ekonomi som gjorde det möjligt att utnyttja olika länders skattesatser.

Oxfams mål är att få till en kommitté som ska undersöka om och hur skatteregler kan harmoniseras över hela världen, med syftet att bilda en mellanstatlig organisation för skattesamarbete som ska se till att alla länder transparent ska rapportera vem som äger vilka företag, vilka som tjänar pengar på vad och hur mycket de betalar i skatt.

– Vi vill utforska möjligheten att införa en global förmögenhetsskatt, även om det just nu låter som en långsökt idé – men om man vill förändra världen måste man drömma. I första hand föreslår vi nationella förmögenhetsskatter. Vi vill också att skattebördan över hela världen ska skiftas bort från arbete och konsumtion, mot förmögenhet, kapital och inkomster från tillgångar, till exempel mark.

Skattereformen är bara en av Oxfams förslag för en mer jämlik värld, säger Groenewegen, som också pekar på ökat fokus på jämställdhet, att se till så att det går att leva på minimilönen och ett universellt socialt skyddsnät. Allt detta ska genomföras genom arbete på flera olika sätt. Bland annat jobbar organisationen för att FN – när organisationen går igenom sina millenniemål i år – ska anta ett mål för att bekämpa extrem ojämlikhet, och genom sina partnerorganisationer i 90 länder tror Groenewegen att Oxfam kan stärka arbetet mot ojämlikhet i världen.

– Det är en lång process, ingenting löser sig från en dag till nästa. Men vi har haft flera framgångar och fått flera parlamentsledamöter och ministrar med oss när vi har lanserat kampanjen i olika länder. Först och främst handlar kampanjen om att visa att extrem olikhet är det problem som definierar vår tidsålder.

Vänder på nyliberal utveckling

Enligt Oxfams rapporter ökar klyftorna mellan världens rika och fattiga i rekordfart. Paul Groenewegen ser ett samband mellan de ökande klyftorna och den växande ­nyliberalismen.

– Många av våra ­policyidéer syftar till att delvis vända på utvecklingen med de ­nyliberala idéerna som går ut på ­privatiserade ­samhällstjänster och ­nedskärningspolitik. Det är en process, en strid vi utkämpar, och vi är långt ifrån framme.

– Jag återkommer till beskattningen, skatt har en representativ funktion, det är det äldsta sociala kontraktet mellan staten och dess medborgare – vi betalar skatt, men du måste också göra någonting för oss, det är en investering i samhällstjänster. Om marknadsfundamentalism går ut på att försvaga staten så försvagar den då också demokratin.