– Under maj-juni var det ett kraftigt ökat antal konkurser framförallt på restaurangsidan. Men vi märker också bland våra medlemsföretag att många drar ned på verksamheten för att undvika konkurs, säger han.

När covid19-pandemin slog till drabbades flera branscher hårt. Framför allt de vars verksamhet som bygger på att kunderna rör sig i det offentliga rummet, restauranger och krogar, resor och flyg, butiker. Företagsägare och branschorganisationer varnade för kollaps. Men kollapsen uteblev till stor del. Visitas statistik visar att pandemin innebar ett plötsligt fall i omsättningen, men så fort restriktionerna släppte rusade antalet sålda måltider och bokade hotell­nätter uppåt för att fortsätta den uppåtgående trenden. Ändå ökar nu konkurserna med 42 procent från förra året. Enligt Visita ligger förklaringen dels i skulder som byggts upp under pandemikrisen, dels i drastiskt ökade råvarupriser, hyror och räntor. Men också något annat. Den tredje krisen. Personalen har flytt branschen.

– Under pandemin försvann det 50 000 personer från näringen. Antingen för att de inte kunde jobba kvar eller för att de valde att byta bransch, säger han.

De erfarna försvinner

I marknadsekonomiska termer var pandemikrisen en efter­fråganskris när kunderna slutade komma. Nu råder istället en tillgångskris. Utan dem har inte branschen förmått att jobba igen det tidigare underskottet. De som valt att inte komma tillbaka är i högre utsträckning de mest erfarna. Varför? Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket säger sig ha svaret.

– Det vill ju till att man är konkurrensmässig och attraktiv för att få personer till tjänsterna. Många av de med längre erfarenhet valde att lämna för att man gått till andra branscher med bättre villkor, säger hon.

För samtidigt som hon delar Visitas bild av restauranger som drabbade av kriser ser hon också en medveten villkorsdumpning som sker i pandemikrisens spår. En vilja att öka flexibiliteten på de anställdas bekostnad.

– De som blivit återanställda eller nyanställda efter pandemin har oftast anställts till sämre villkor än innan. Framförallt är det sysselsättningsgraden som är lägre. Hade du 23 000 eller 24 000 på heltid, blir det ett stort avbrott om du måste jobba 75 procent. Det finns andra branscher som hade stora behov att rekrytera. Då söker man sig dit istället.

– Det som behövs är bättre villkor och bättre förutsättningar på de enskilda arbetsplatserna. Det ansvaret ligger i arbets­givarens knä och de måste ta ansvar för att lösa det. Annars får de ännu större problem framöver.

”Villkoren på tok för dåliga”

Men samma problem återfinns i exempelvis Taxibranschen. Branschen drabbades hårt av pandemin, samtidigt inte lika hårt som befarat. Men chaufförer lämnade branschen som länge varit skådeplats för förarnas villkorsprotester.

– Det råder inte brist på taxi­chaufförer. Det som är problemet är att villkoren i branschen är på tok för dåliga, det har inte uppkommit under pandemin. Däremot kan vi se att många blev av med sina jobb under pandemin och sedan har valt att inte gå tillbaka till yrket, säger Anna Erixon, central ombudsman på Transport med ansvar för taxifrågor till Dagens ETC i början av året.

Men nu, trots att kunderna återvänt finns branschen med i listan av de mest konkursdrabbade branscherna, om än i botten med en ökning från förra året på 13 procent. Energikrisens prisrusning på drivmedel har slagit hårt, enligt Lennart Kalderén, förbundsordförande för branschorganisationen Svenska Taxiförbundet.

– Antalet konkurser blev färre än befarat under pandemin. Men många har lagt av. Efter pandemin har efter­frågan ökat igen. Nu upplever vi föra­rbristen som det största problemet. För ett år sedan gjordes en enkät som visar att saknas 7 000 förare i hela landet. Symptom på det är att det varit leveranssvårigheter när det gäller färdtjänst på en del orter, säger han.

Även Butikshandeln tog en hård smäll när kunderna inte längre kunde röra sig fritt i och med pandemin. Detaljhandeln toppar nu också konkursstatistiken med en 43-procentig ökning från förra året. Men redan då var nivån hög.

”Konstgjord andning”

Olof Johansson Stenman är, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och satt också med i referensgruppen för hantering av covid-pandemins ekonomiska konsekvenser när Magdalena Andersson var finansminister. Han påpekar att vissa av de branscher som drabbades av pandemin och nu åter får problem, redan var på nedåtgående. En av dem är just butikshandeln, som på lång sikt tappat kunder till e-handeln. Det går inte att blunda för, säger han, att en del av de företag som nu går i konkurs kan ha varit dödsdömda redan innan pandemin, men hölls vid liv genom konstgjord andning i form av statliga stödpengar och uppskjutna skattekrav.

– Ibland kanske det var branscher som skulle gå dåligt ändå, en del företag som borde ha gått i konkurs, men så fick man pengar från staten, säger han.

Att bygga en orsak/verkan-kedja med start i pandemin kan därför vara vanskligt.

– Det är alltid lite olika vilka som drabbas, varje lågkonjunktur skiljer sig. Men rent generellt kan man säga att vissa personer och grupper är mer med sårbara och drabbas hårdare av alla kriser. Andra har stora buffertar och klarar sig bättre eller kan fortsätta som vanligt, säger Olof Johansson Stenman.