– Det är en ökning med drygt 200 samtal jämfört med förra året, säger Josefin Johansson, ombudsman och sekreterare på LO Ung.
Frågor om lön ligger i topp varje år, tätt följt av schemafrågor och funderingar kring uppsägning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– De som ringer vill veta vilken lön de har rätt till. Kollektivavtal saknas ofta. Många vill också veta vad som gäller vid uppsägning, om de säger upp sig själva eller blir uppsagda.
Aktiva på Facebook
Fler samtal än vanligt har i år handlat om så kallade solskensavtal. Solskensavtal förekommer i väderberoende verksamheter, som exempelvis glassförsäljning, och innebär att den anställde får gå hem vid dåligt väder – utan att få betalt. Den typen av avtal saknar stöd i lagen.
– Vi har haft en liten topp kring solskensavtal – det kan ha med sommarvädret att göra, men kan också vara en tillfällighet. Statistiskt är underlaget inte så stort, säger hon.
Varför fler ringt hjälptelefonen i år än i fjol är svårt att veta, men enligt Josefin Johansson kan det bero på Facebook.
– Vi har varit betydligt mer aktiva på vår Facebook-sida och genom vår chattfunktion försökt få folk att ringa. Facebook sänker trösklarna för att ta kontakt, säger hon.
Muntliga avtal
Josefin Johansson menar att de flesta arbetsgivare sköter sig och att första sommarjobbet för många är en positiv upplevelse.
– För majoriteten av dem som får sitt första jobb är det en fantastisk erfarenhet att tjäna egna pengar och stå på egna ben. Samtidigt är det märkligt att det i flera fall, år 2017, ska vara så svårt för unga att få ett skriftligt anställningsbevis, säger hon.
I stället väljer många arbetsgivare att bara komma överens muntligen.
– Muntliga avtal är förstås lättare att ändra på, ord står mot ord. Samtidigt finns det en villfarelse bland många unga att de första åren på arbetsmarknaden ska vara jäkliga, så de säger ingenting när ingångna överenskommelser plötsligt inte gäller längre, säger Josefin Johansson.
Låg kunskapsnivå
Det är svårt att göra något åt muntliga avtal, menar hon, utom att informera om att alla som jobbar har rätt att få ett skriftligt anställningsavtal.
– Många samtal handlar om att stötta och trösta och informera om vad som gäller så att de är bättre rustade nästa gång, säger hon.
Kunskapen om arbetsrättsliga regler är generellt låg bland unga, menar hon.
– Tanken är att man ska plugga vidare eller jobba efter gymnasiet, men ungdomarna ges dåliga förutsättningar för att navigera i arbetslivet. Kurser om lagar och avtal som styr arbetslivet borde ingå i läroplanen, säger Josefin Johansson.