SBAB konstaterar i undersökningen att situationen för de unga leder till segregation, där de som inte har föräldrar eller släktingar med ekonomiska resurser står utan vare sig hjälp eller bostad.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För den som vill köpa en bostadsrätt om 30 kvadratmeter i någon av landets 20 största kommuner varierar priset från cirka 631 000 kronor i Sundsvall till 2,8 miljoner kronor i Stockholm, enligt bostadssajten Booli som undersökningen utgår ifrån.
För att kartlägga ungas förutsättningar för att köpa en bostad tog SBAB hänsyn till vad kontantinsatsens storlek skulle bli samt vad som krävs för att klara omkostnaderna med amortering och lån.
Svårast för kvinnor
Enligt SCB:s lönestatistik från 2016 ligger medellönen för män i åldern 25 till 29 år strax under 20 000 kronor i berörda kommuner. För kvinnor i samma åldersgrupp ligger medellönen på 16 000 kronor. Det innebär att unga kvinnor med genomsnittlig inkomst inte har någon chans att få ett bolån i någon av kommunerna. Män klarar inkomstgränsen i enbart tre: Västerås, Borås och Sundsvall.
I Stockholm, som är den i snitt dyraste staden att köpa lägenhet i, skiljer det många tusenlappar mellan genomsnittslönen och den inkomst som krävs för att få ett banklån. De genomsnittliga lönerna för en man respektive en kvinna i Stockholm är 21 505 kronor respektive 19 133 kronor. För att få låna krävs att personen tjänar minst 36 500 kronor i månaden.
”Leder till segregation”
Även utanför storstäderna är det svårt att nå upp till den inkomst som krävs. I exempelvis Örebro krävs en inkomst på 23 000 kronor i månaden, men genomsnittslönerna för en ung man respektive en ung kvinna är 19 750 kronor och 16 525 kronor i månaden.
Rapporten uppger att ”sammanställningen visar med nedslående tydlighet att de unga som ska in på bostadsmarknaden har det väldigt svårt. Detta även om man som ung har sparat disciplinerat och fått ihop pengar till kontantinsatsen.”
– Det är ett flerdimensionellt problem att de unga inte kommer in på bostadsmarknaden, en egen bostad är ett steg på vägen mot att bli vuxen. Situationen för de unga leder till segregation, där de som har turen att ha föräldrar med ekonomiska resurser kan få hjälp. Övriga står utan både hjälp och egen bostad, säger boendeekonomen Claudia Wörmann i rapporten.
Ebba Laanemets, 24, student/jobbar i matbutik, Stockholm:
– Jag har precis köpt en lägenhet med min sambo. Själv hade jag aldrig klarat det. Trots att min kille har fast jobb som revisor så fick vi inte stå ensamma på lånet – min mamma fick skriva på som medlånetagare. Det känns inte alls bra eftersom mamma har fem barn och blev låst i det här nu. Jag vet inte hur det ska gå för mina syskon. Stresstestet som banken gjorde när vi ansökte utgick bland annat från om vi skulle klara av att betala en dubbelt så hög avgift, och massa andra saker som faktiskt kändes helt orimliga.
Therese Berganäs, 27, projektledare, Stockholm:
– Ja, jag skulle ha råd att köpa min egen bostad även om jag för tillfället bor med min sambo. Men min situation är speciell då jag startade eget företag och har jobbat sedan jag var jätteung. Nu är jag uppe i en bra inkomst. De flesta av mina vänner har fått hjälp av sina föräldrar, och vissa bor i andrahand. Sedan var bostadsmarknaden inte lika ”het” när jag flyttade hemifrån som den är nu och jag undrar verkligen hur det ska gå för nästa generation. Den här marknaden är för svår.
Julia Holmgård Åkerberg, 23, student/jobbar i butik, Stockholm:
– Nej. Och om jag inte blir känd så kommer jag nog aldrig det. Fast jag har nästan funderat på att ge upp mitt drömyrke och bli något mer välbetalt bara för att ha råd att bo. Ska det vara så? Mina föräldrar kan inte hjälpa mig, jag fick nyligen hjälpa min pappa att hitta ett boende. Jag får nog satsa på att hitta ett mer permanent boende att hyra i stället för att köpa. Det vore något i sig, att slippa flytta runt och bo till ockerpriser.