Det är några av de överlevnadsstrategier som invånare i världens mest utsatta samhällen tvingats till efter att Ukrainakriget fått priset på grundläggande förnödenheter att stiga drastiskt på marknaden. Om detta berättar biståndsorganisationen Actionaid International i en ny rapport där man samlat in berättelser från över tusen personer i 14 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern.

– Det är de mest sårbara människorna runt om i världen som bär den tyngsta bördan av stigande mat-, bränsle- och gödselpriser. Flickor och kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av flera kriser som påverkar deras tillgång till mat, utbildning och deras rätt att själva få bestämma vem de vill gifta sig med, säger Teresa Anderson, chef för Actionaid Internationals klimatarbete, till Dagens ETC.

Biståndsorganisationen noterar att globala priser på mat har sjunkit med över en tiondel sedan februari 2022, enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO. Men i de undersökta länderna har priset på vete i stället i genomsnitt fördubblats, medan pasta ökat med 119 procent, socker med 59 procent och vatten med 98 procent.

Bensinpriset har i snitt stigit med 80 procent och gödsel med 118 procent. Mensskydd har i sin tur ökat med i snitt 83 procent i snitt. Samtidigt har medellönerna i de 14 länderna minskat med nästan en fjärdedel sedan februari 2022.

Medeltalen döljer också att vedermödorna är mycket värre på vissa håll. I Zimbabwe har bröd blivit nästan 300 procent dyrare och i Myanmar har gödselpriset ökat ungefär lika mycket. I lantbruksregionen Phalombe i Malawi har bensinpriset ökat med 285 procent, jämfört med 122 i genomsnitt i resten av landet. I Kenya har inkomsterna mer än halverats, och i landets Kajidodistrikt har de raderats ut nästan helt.

– På grund av prishöjningarna kunde jag inte betala skolavgifterna för mina barn. Det jag tjänar på min lilla affär räcker bara till ett mål mat per dag för mina barn, säger Roster Nkhonjera, en 40-årig fembarnsmor från Rumphiregionen i Malawi, till ActionAid.

Samtidigt finns det ljusglimtar. En dryg fjärdedel av de intervjuade har installerat solceller eller anlagt komposter för att kompensera de höga priserna på konstgödsel. Andra har experimenterat med nya och mer miljövänliga odlingsmetoder med lokala grödor och gödningsmedel i fokus.

– De katastrofala effekterna vi ser gör det tydligt varför en rättvis övergång till förnybar energi och agroekologiska jordbruksmetoder behövs mer än någonsin, både för att skydda samhällen mot katastrofer och för att erbjuda motståndskraft mot klimatkrisen. Det finns ingen tid att förlora, säger Actionaids Teresa Anderson.