Krisen för den tyska regeringen fördjupas för varje dag som går. Landet har förlorat 680 miljarder kronor som skulle gå till klimatomställningen de kommande åren.
Bild: Shutterstock
Dagens ETC
Tyskland har förlorat 680 miljarder kronor som skulle gå till klimatomställningen de kommande åren. Hålet, som motsvarar halva Sveriges statsbudget, har försatt landets redan hårt prövade koalitionsregering i en ny kris. Även svenska investeringar är hotade.
Arvid Jurjaks Frilansjournalist i Berlin
Krisen för den tyska regeringen fördjupas för varje dag som går. Sedan författningsdomstolen förra veckan förklarade finansieringen av en särskild klimatfond som olaglig hotas nu flera viktiga investeringar inom bland annat järnvägen, grön vätgas och solenergi.
Domen, som gjorde att 60 miljarder euro (drygt 680 miljarder kronor) i ett slag tvingades strykas från fonden, beräknas få konsekvenser för satsningar även på andra områden och tvinga landet att reformera sin omdiskuterade skuldbroms, det vill säga grundlagens stränga bestämmelser om möjligheten för staten att ta lån.
På spel står också det redan bräckliga regeringssamarbetet mellan socialdemokratiska SPD, marknadsliberala FDP och de Gröna.
Nu måste budget klubbas
Redan nästa vecka måste en lösning vara på plats om budgeten för 2024 ska kunna klubbas i förbundsdagen som planerat.
– Snart måste de Gröna ställa sig frågan varför de fortfarande är kvar i regeringen. Om alla de här klimatåtgärderna inte längre kan finansieras finns det ingen anledning för de Gröna att vara kvar i koalitionen, säger Ulrike Herrmann, ekonomiredaktör på tidningen tageszeitung och författare till boken ”Kapitalismens slut” som nyligen kom ut på svenska.
Närings- och klimatminister Robert Habeck, förbundskansler Olaf Scholz och finansminister Christian Lindner under en presskonferens efter domstolens besked att olagligförklara regeringens finansiering av en särskild klimatfond.
Bild:
Markus Schreiber/AP/TT
Genom att använda överblivna pengar från lån som beviljades för bemästra coronakrisen 2021 och stoppa dem i den särskilda klimatfonden hoppades regeringen kunna undvika nya krediter – och därigenom kringgå skuldbromsen. Metoden, som av oppositionen nu beskrivs som ”finanstricksande bedrägeri”, ska ha utarbetats av förbundskansler Olaf Scholz (SPD) under dennes tid som finansminister i Angela Merkels CDU-ledda regering.
”Ett politiskt problem”
Samma CDU har sedan i sin roll som oppositionsparti anmält förfarandet till författningsdomstolen. Närings- och klimatminister Robert Habeck (de Gröna) varnade då för konsekvenserna av en fällande dom.
– Om den här anmälan lyckas skulle det träffa Tysklands ekonomiska politik riktigt hårt, troligen så hårt att vi inte kommer att klara av det, sa han under en utfrågning i förbundsdagen i somras.
Riktigt så dramatiskt är det inte, menar Ulrike Herrmann, som pekar på grundläggande motsättningar inom regeringen i frågan om hur Tyskland ska finansiera viktiga satsningar. Medan de Gröna och i viss mån även SPD vill att staten ska kunna skuldsätta sig i högre utsträckning, har FDP, som leder finansministeriet, motsatt sig en sådan utveckling.
– Även med skuldbromsen går det att skuldsätta sig om det går att motivera. Det här är inget rättsligt problem, utan att politiskt. FPD vill inte att staten skuldsätter sig och vill heller inte höja några skatter. På det viset kommer man inte framåt, säger Ulrike Herrmann, som menar att situationen riskerar att få stora konsekvenser för Tysklands klimatarbete.
– Om inte de här pengarna finns, uteblir klimatskyddet inom industrin.
Osäkert för svenska företag
Även svenska investeringar i Tyskland berörs. Till exempel planerar Northvolt en batterifabrik i förbundslandet Schleswig-Holstein. 600 miljoner euro ur just klimat- och transformationsfonden öronmärktes så sent som förra veckan i form av krediter till projektet.
– Northvolt är centralt för den tyska energiomställningen. Det är ett av de projekt som nu äventyras. Om det inte kan få stöd är det högst problematiskt, säger Claudia Kemfert, professor i energipolitik och energiekonomi vid Leuphana-universitetet i Lüneburg och chef för avdelningen energi, trafik och miljö vid Tyska institutet för ekonomiforskning, DIW.
Hubert Fromlets, ekonomiprofessor vid Linnéuniversitetet och expert vid Tysk-svenska handelskammaren, bedömer att även svensk export drabbas.
– Det kan nog röra sig om ett par miljarder kronor som Sverige hade kunnat exportera för. Det skapar naturligtvis osäkerhet, säger han.
”Maximalt kaotisk”
Åsikterna i Tyskland går nu isär i frågan om var de 60 miljarderna, en summa som motsvarar drygt halva Sveriges statsbudget, nu ska hämtas. Allt från besparingar inom välfärden till höjningar av koldioxidskatten är uppe för diskussion. Klimatskadliga subventioner, till exempel pristak för gas, skatterabatt på diesel och omfattande avdrag för tjänstebil, ifrågasätts också, men rymmer samtidigt var för sig stora politiska konflikter.
Under måndagskvällen beslutade finansministeriet om ett så kallat budgetstopp. Det innebär att inga större statliga investeringar som kräver avbetalningar över flera år får göras.
Claudia Kemfert anser att situationen är dramatisk och beskriver den som ”maximalt kaotisk”.
– Det handlar om hela den tyska ekonomin.
Hon är en av dem som nu förespråkar att man utropar klimatnödläge. Därmed skulle man på samma sätt som under pandemin komma runt bestämmelserna i grundlagen och finansiera klimatarbetet genom nya lån.
– Vi befinner oss i fundamentala krissituationer. Det började med corona, sedan kom en energikris som vi fortfarande befinner oss i. Klimatkrisen har bara börjat. Vi behöver mer flexibilitet, säger Claudia Kemfert.
