Den nya rapporten från SCB har undersökt europeiska länder under perioderna 1995–1996 och 2021–2022 och tittat på hur medellivslängden hänger ihop med ländernas BNP. 

– Särskilt för länderna med lägre BNP, under båda perioderna, kan vi se att ju högre BNP, desto högre medellivslängd. Men för länder med högre BNP är det inte lika tydligt, säger Li Ma, som är demograf på SCB. 

Fungerande sjukvård

Karin Modig, som är docent vid Karolinska institutet, menar att det handlar om att ha tillräckligt med resurser för att kunna erbjuda fungerande sjukvård och neonatalvård. Det hänger ihop med en viss nivå av välstånd. När man kommit till en sådan kritisk nivå kan utvecklingen gå åt olika håll. 

Det händer väldigt mycket när man går från ett väldigt fattigt land till någorlunda rikt. 

– Det händer väldigt mycket när man går från ett väldigt fattigt land till någorlunda rikt. När du har uppnått det är det andra saker som spelar in. Det handlar om hur man allokerar sina pengar. Rika länder kan ju investera på olika sätt i sin sjukvård. USA till exempel har inte särskilt hög medellivslängd trots att det är ett väldigt rikt land. De har inte samma typ av sjukvårdssystem som i Europa. Och sedan har du Japan som också är ett rikt land men där lever de väldigt länge och har nästan obegränsade resurser i sjukvården.

Östra Europa sticker ut

Tio länder i östra Europa har lägst medellivslängd för både kvinnor och män. Det handlar om Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Kroatien, Rumänien och Bulgarien.

Men bland länderna på botten har Estland storspurtat när det gäller medellivslängd. Under studien 1995-1996 var medellivslängden 75 år för kvinnor och 62,8 år för män. Under 2021–2022 är siffrorna 81,9 år och 73,2 år. 

– Estland är ju ett land som det går väldigt bra för på många sätt. De ligger ju exempelvis bland de högsta i Europa nu när det gäller Pisa och skolutveckling, säger Karin Modig. 

Lettiska män har kortast liv

År 2022 är medellivslängden i EU 83,3 år för kvinnor och 77,9 år för män. Bulgarien och Rumänien har den lägsta medellivslängden för kvinnor med 76,5 respektive 77,9 år. Den lägsta medellivslängden för män har Lettland och Bulgarien med 68,8 respektive 69,3 år.

Skillnaden mellan länderna med högst och lägst medellivslängd är 9,6 år för kvinnor och 13,0 år för män.

Männens medellivslängd ökar mer än kvinnornas i nästan alla länder.

– När vissa grupper når mättnad kommer åtgärder som gör att nästa grupp kommer ifatt. Något som fortfarande driver medellivslängden mycket det är ju enorma förbättringar när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Vi har fått väldigt mycket bättre behandlingar för de här sjukdomarna.

Medellivslängden för svenska män är 81,4 år och en femteplats. De har haft en bra utveckling när det gäller medellivslängd vilket enligt Karin Modig kan tillskrivas att svenska män röker i väldigt låg utsträckning jämfört med män i andra europeiska länder. 

Svenska kvinnor omsprungna

När det gäller svenska kvinnor har de en till synes bra utveckling av medellivslängd med 84,9 år men enligt Karin Modig ligger vi inte alls så bra till som man kan tro.

– Sverige har legat i världstoppen när det gäller spädbarnsdödlighet och tidig barnadödlighet under lång tid. Vi ligger fortfarande väldigt bra till där. Och det har dragit upp vårt medellivslängdsvärde. Men om man tittar på medellivslängd efter 65, alltså på äldres dödlighet, så lever kvinnor i södra Europa ganska mycket längre än kvinnorna i Sverige. Det är många som inte känner till att kvinnor i Spanien, Frankrike, Italien och Portugal blir äldre än kvinnor i Sverige.

Hon menar att det beror på livsstil.

– De har ett rikt socialt liv, stressar väldigt lite och har exponering av solljus om de har i södra Europa. 

När det gäller de nordiska länderna har de finska männen den lägsta medellivslängden.

– De har framför allt en högre hjärt- och kärldödlighet. Det gäller även för finska män som lever i Sverige har studier visat. Det handlar delvis om de som växte upp eller föddes under kriget men även om faktorer som att de rökt och druckit mer och haft hårdare jobb.