Nedbantning och privatisering har det senaste året lett till att vården räddar livet på betydligt färre än året innan, i Storbritannien.
Nu varnar Allyson Pollock, professor i fokhälsa, för en farlig amerikanisering och kampanjar mot den konserva regeringens politik.
10 000. Så många fler har dött i England och Wales under de sju första veckorna av 2018 jämfört med genomsnittet för samma period de senaste fem åren. Det skriver forskare i tidskriften British Medical Journal.
Enligt forskarna beror det varken på att vintern varit osedvanligt hård eller att befolkningen blir allt äldre, utan på de nedskärningar staten gjort inom hälso- och sjukvården.
– I grund och botten har staten onödiga dödsfall på sina händer, säger Allyson Pollock, professor i folkhälsa vid universitetet i Newcastle.
Allyson Pollock har inte bidragit till artikeln i British Medical Journal, men har däremot gjort flera utredningar om privatiseringen av sjukvården i Storbritannien och är starkt kritisk till utförsäljningen. Hon har de senaste dagarna besökt Stockholm för att delta i ett seminarium om de brittiska erfarenheterna.
– Det som är viktigast att förstå är att det sker en amerikanisering av den engelska hälso- och sjukvården, säger hon när Dagens ETC ber henne förenkla de något snåriga begrepp och system som utgör dagens engelska vård.
Storbritannien har inte ett gemensamt vårdsystem, utan uppbyggnaden ser olika ut i England, Nordirland, Wales och Skottland. Det är bara de sista två som fortfarande har en allmän hälso- och sjukvård, förklarar Allyson Pollock.
– I England håller man på att montera ner den och forma den enligt amerikansk modell. Det grundar sig i en ideologisk tro på den privata sektorn och på girighet – det är många politiker som har mycket att tjäna på det och det är en global rörelse.
Successiv privatisering
Under de senaste 30 åren har den offentliga vården i England, NHS (National Health Service), successivt genomgått en privatisering, i form av exempelvis offentlig-privat samverkan och outsourcing, säger Allyson Pollock. Liksom i Sverige har staten fortsatt finansiera vården men hanterar den i allt större utsträckning via kommersiella avtal med leverantörer.
2012 införde den dåvarande höger-mittenregeringen en ny lag som många menar har lett till den största sjukvårdsreformen i NHS historia. Hälsoministern fråntogs ansvaret att förse invånare med allmän hälso- och sjukvård och lokala vårdmyndigheter lades ner till förmån för sammanslutningar av vårdgivare – både offentliga och privata – med ansvar att organisera och beställa vårdservice.
– I det gamla systemet tillhandahöll myndigheter vård grundat på invånarantal. I de nya organisationerna baseras det på vilka vårdleverantörer som är anslutna. Det är en omfattande förändring, säger Allyson Pollock.
Kampanj mot amerikanisering
Nu driver hon en kampanj mot ett förslag som hon menar är ytterligare ett drastiskt steg mot amerikaniseringen av vården i England. Regeringen vill införa så kallade ACO:s, Accountable Care Organizations (ungefär ”vårdorganisationer som kan ställas till svars”), en direktimport från USA.
De är sammanslutningar av läkare, sjukhus och andra vårdleverantörer som tilldelas medel för att förbättra vårdkvalitet och kontrollera kostnader. Men enligt Allyson Pollock är de anpassade till en amerikansk kontext, där sektorn domineras av privata vård- och försäkringsbolag.
– ACO:s är inte lagstadgade, inte inrättade av regeringen eller parlamentet. Lagstadgade organisationer tilldelas vissa funktioner av regeringen, men inte dessa. De är inte heller knutna till geografiska områden. Men regeringen planerar ändå för att utdela kontrakt på 10–15 år i taget och att satsa miljardtals pund på dem, säger hon.
Enligt kampanjen, som även den nyligen bortgångne kosmologen Stephen Hawking var delaktig i, kommer ACO:s att få makt att bestämma vilken vård som ska vara avgiftsfri. De kommer också ha möjlighet att lägga ut all service på entreprenad.
Vad har privatisering för effekter utifrån ett folkhälsoperspektiv?
– Det finns inga bevis för att det går att erbjuda allmän hälso- och sjukvård via den privata marknaden. Inga länder har lyckats med det.
Påverkas dina slutsatser av en ideologisk övertygelse?
– Ideologi är mycket viktigt, men det baseras på observation och bevis.
Vilka är privatiseringens fallgropar?
– Den innebär att man måste förändra hela systemets uppbyggnad. Man måste tillåta marknadsavtal och -urval. Hela idén med det allmänna vårdsystemet är att det inte ska gå att plocka russinen ur kakan. Men när man introducerar konkurrens så kan leverantörerna välja vilka de ska behandla. Det betyder i sin tur att man måste designa om systemet och samla data som möjliggör urval utifrån risk.
– Det finns enorma privata intressen i detta; transnationella bolag, försäkringsbolag, amerikanska fastighetsbolag. Och vi är naiva om vi inte ser på dem som viktiga politiska aktörer.
Förvandlingen av det brittiska systemet sker snabbt nu, säger Allyson Pollock. Hon tror att den nuvarande konservativa minoritetsregeringen försöker få igenom så många förändringar som möjligt, även inom andra offentliga sektorer, innan mandatperioden tar slut.
– De skär ner så att det inte bli något kvar när Labour kommer tillbaka. Det kommer vara ett stort problem, inte bara vad gäller samhällsservice, men även den tekniska expertis som försvunnit. Stora delar av förvaltningen har lagts ut på entreprenad. Det kommer ta fem, tio år att återställa.
– Att göra motstånd mot detta är en demokratisk nödvändighet. Regeringen säger att man inte har råd med offentliga utgifter, men det handlar om politiska val.
