Strejken har föranletts av en längre period av oenigheter mellan regeringen och flera fackförbund, efter att regeringen föreslagit flera nya arbetslagar. Sedan lagarna presenterades förra året har flera strejker kommit och gått i Finland under vintern. Strejken som startade i måndags väntas påverka ekonomin i större utsträckning än de tidigare. 

Skär ner för att gynna ekonomin 

Regeringens motivering till reformerna är att de behövs för att förbättra Finlands ekonomi. Målet har varit att spara in med sex miljarder, men regeringen tror att de kommer behöva spara in ytterligare. Pekka Ristelä, chef för internationella frågor på FFC, Finlands fackförbunds centralorganisation som representerar 18 fackförbund, köper inte det argumentet

– Vi förstår att den finska ekonomin är pressad, bland annat för att vi har en åldrande befolkning. Men jag kan inte se hur inskränkningar i strejkrätten hjälper utan det handlar snarare om att ge regeringen och arbetsgivarna mer makt. Att skära i den sociala tryggheten kan såklart bidra till ekonomin kortsiktigt, men väldigt lite. Och hur rättvist är det egentligen när regeringen samtidigt förbereder skattelättnader som gynnar höginkomsttagare? 

Regeringens lagförändringar kommer att påverka hela arbetskulturen i Finland,

Under fredagen träffade statsministern Petteri Orpo från Samlingspartiet tillsammans med Arto Satonen, arbetsministern från Samlingspartiet, företrädare för fackföreningarna. Men mötet ledde inte fram till att parterna kunde enas. Därför fortsätter nu strejken.  

– Det är som att vi försvarar alla arbetstagares rättigheter. Vi vill säkerställa att arbetslivet vi har i Finland är rättvist. Regeringens lagförändringar kommer att påverka hela arbetskulturen i Finland, säger Tiina Nurmi-Kokko som är organisationschef på Byggnadsförbundet, ett av de sex fackförbund som deltar i strejken som inleddes i måndags. 

Dyrare att strejka

Hon är främst kritisk till inskränkningar i strejkrätten. Bland annat kommer det att kosta mer att strejka. Arbetstagare som strejkar får 200 euro böter om strejken anses vara olaglig och rätten till politiska strejker minskas. 

– Det är viktigt att man ska få visa vad man känner och tycker om demokrati. Det ska inte kosta att strejka. Vi anser att det är jättedumt att man ska betala för en demokratisk rättighet, det är helt konstigt.

Regeringen började med att begränsa strejkrätten. Fackförbunden har anmärkt på att det skulle kunna vara ett medvetet val från regeringen för att därefter kunna få igenom ytterligare försämringar av arbetsmarknaden.

Pekka Ristelä oroar sig också för strejkbegränsningarna men även för att möjligheten till att branschavtal minskar för mindre företag. Något som innebär att flera arbetstagare kan bli utan kollektivavtal.  

– Även att hjälpen för arbetslösa, och särskilt för de med låg lön, minskar. Många medlemmar i våra fackförbund har låga löner och de kommer att drabbas hårt.

Kan strejka längre 

Under de kommande två veckorna som strejken är planerad att pågå kommer fackförbunden fortsätta ha samtal med regeringen. 

– Efter det vet vi ännu inte vad som sker. Några av fackförbunden har kommunicerat att de har kapaciteten att fortsätta strejken längre. 

Ungefär 80 procent av fackens medlemmar stöder strejken och mellan 50 och 60 procent av den finländska befolkningen stöttar strejkerna, enligt FFC.

Några av regeringens nedskärningarna har gått igenom, andra träder i kraft senare. Fler förslag på nedskärningar ska presenteras under våren. 

Tiina Nurmi-Kokko menar att fackförbunden varit villiga att kompromissa, men att regeringen inte haft något gehör för det. 

– Vi är inte emot regeringen utan deras förslag. Vi vill gärna diskutera hur vi kan hitta en konsensus som passar alla. Vi är vana vid att kunna diskutera och hitta lösningar. I det här fallet har regeringen helt bestämt sig för sina beslut utan att ta in synpunkter, säger Tiina Nurmi-Kokko.