BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Öppnat krediter

Efter den misslyckade kuppen mot Erdogan för två år sedan har presidenten öppnat alla kreditkranar för att få skjuts på ekonomin. Nya projekt har presenterats och allt större lån har tagits upp i utländsk valuta. När den turkiska valutan samtidigt rasar i värde blir lånen allt dyrare.

– Turkiet kan bli nästa land att falla samman. Landet har alla ingredienser för inledningen till ett sammanbrott, säger Marie Owens, chefsekonom hos Indosuez Wealth Management i Geneve till New York Times.

Redan nu lämnar många fonder och utländska investerare turkiska värdepapper och fonder. President Erdogan själv är offensiv och säger att inflationen beror på de höga räntorna och försöker tvinga centralbanken att sänka dem. Inför valet hotade han också med att presidenten skulle ta makten över centralbanken och sänka räntorna.

Investeringsfesten fortsätter

På IMF, Internationella Valutafonden, liknar ekonomer Erdogans uttalande att höga räntor ligger bakom inflationen med att hävda att cellgiftsbehandling orsakar cancer.

I förra veckan utnämnde också Erdogan sin svärson Berat Albayrak till ekonomi- och finansminister, ett drag som orsakade att liran sjönk med ytterligare tre procent mot dollarn, börsen rasade och statsobligationerna blev alltmer svårsålda.

Under tiden fortsätter investeringsfesten. Första fasen av Istanbuls nya gigantiska flygplats invigs i höst. Flygplatsen kommer att kosta över 100 miljarder kronor, har sex startbanor och tar upp en landyta lika stor som Manhattan.

Den turkiska staten garanterar de utländska lånen som tas ut för att finansiera projektet, samt eventuella förluster för byggföretagen.

Bygger kanal

Det andra enorma projektet som utlovades av Erdogan inför presidentvalet i förra månaden är en kanal mellan Marmarasjön och Svarta havet. Kanalen kommer att bli drygt 45 kilometer lång och den beräknade kostnaden är cirka 115 miljarder kronor. Kanalen ska finansieras på samma sätt som flygplatsen och med statliga garantier.

Räknar man om dessa lån i en fallande lira blir påfrestningarna på den turkiska ekonomin gigantiska.

Selva Demiralp, en turkisk ekonom som undervisar vid det prestigefulla Koc Universitet i Istanbul är orolig.

– De privata företagens utlandskuld på över 2 000 miljarder kronor är redan mycket stor, säger hon till internationell press, och nu uppmanar regeringen dem till att låna ännu mer.

Detta lämnar två vägar för Erdogans regering att gå:

Antingen höjer man räntorna än mer för att få utländska investerare att stanna kvar i den turkiska ekonomin. Men eftersom räntan redan ligger på 17,7 procent skulle det trycka ner tillväxten och skapa stora problem för de turkiska företagen. Dessutom har Erdogan lovat sänkta räntor.

Den andra vägen är att fortsätta som om ingenting hänt med ökande inflation och fortsatt valutaras. Detta skulle dock kunna leda till en rad konkurser bland stora företag och på sikt tvinga regeringen söka hjälp från IMF som då skulle kräva tuffa åtgärder.