Fördelningen av den tid som män och kvinnor lägger på obetalt hushållsarbete har jämnats ut sedan 1990-talet. Men detta handlar bara delvis om ett större ansvarstagande från männens håll – där har antalet timmar i hushållssysslor ökat ganska lite de senaste decennierna.
I stället handlar det mycket om en reducering av antalet timmar i obetalt arbete hos kvinnorna. I början av 1990-talet lade kvinnor i genomsnitt 33 timmar i veckan på arbete i hemmet – idag ligger genomsnittet på 26 timmar i veckan.
– Andelen kvinnor i deltid minskar, vilket gör att många istället ägnar fler timmar på jobbet. Detta samtidigt som teknologin ersatt många moment i hemmet, säger Katarina Boye, doktor i sociologi på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Många lider av oro och stress
Men fortfarande lägger alltså kvinnor i genomsnitt fem timmar mer än männen på att arbeta obetalt efter arbetstid. Och när det gäller typen av hushållsarbete finns fortfarande en betydande skillnad mellan könen: kvinnor ansvarar i regel för rutinhushållsarbetet, såsom tvätt, matlagning och disk.
– Det är sådant som man måste göra ofta, som snabbt blir ogjort och tar längst tid. Männen gör mer reparationer, byte av däck och gräsklippning. Men det tar inte alls lika lång tid och kompenserar inte de timmar som kvinnor lägger ner, säger Katarina Boye.
Därutöver tar kvinnor ofta också det övergripande ansvaret. Kvinnor som grupp upplever redan en högre grad av ängslan, oro och ångest, enligt SCB:s levnadsundersökningar. Men Katarina Boye har i sina studier kunnat påvisa att den psykiska ohälsan ökar än mer för de kvinnor som också tar en betydande större andel av hushållsarbetet.
– Det handlar om tydliga stressymptom, sådant som att ha svårt att sova och känna oro. De med stort ansvar i hemmet upplever även i mindre grad att livet är meningsfullt, säger Katarina Boye.
Flera normsystem inverkar
Skillnaden i obetald arbetstid är som störst bland heterosexuella par som skaffar barn. Kvinnor tar ut en större andel av föräldraledigheten, något som också har inverkan på karriär- och löneutvecklingen. En kvalitativ studie har visat att detta ofta är någonting som krockar. Idag pressas kvinnor av flera normsystem där de förväntas göra karriär och sköta hemmet samtidigt.
– Kraven kommer från flera håll. Man ska offra allt för barnet – men samtidigt tänka på att göra karriär. Och då räcker det oftast inte bara med att jobba för att få lön. Jobbet ska även göra att man själv mår bra för då gör barnet också det, säger Katarina Boye.
– Detta är något som är svårt att komma åt eftersom det handlar om normer och förväntningar. Det är svårt även från politiskt håll att påverka.
