– Det här är manligt dominerade sektorer med hög lönenivå.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samtidigt är servicesektorn, med flest kvinnor, mindre än i andra europeiska länder, säger Corinna Kleinert.

Det andra skälet är hur arbetslivet skiljer sig åt för kvinnor och män.

– De flesta män arbetar heltid tills pensionen, medan många kvinnor försvinner från arbetsmarknaden när de föder barn, och om de återvänder så är det på deltid.

Tyskland har ett stort löneglapp i jämförelse med andra EU-medlemmar, men det skiljer sig åt mellan olika landsdelar. Glappet är avsevärt mindre i forna DDR.

– Där arbetar kvinnor oftare heltid. Dessutom karakteriseras ekonomin av en större service-sektor och betydligt mindre industri.

Kommer den nya transparenslagen att leda till mer jämställd lönesättning?

– Enligt min åsikt kommer den knappast att förändra den generella situationen. Problemets orsaker är främst strukturella, som att kvinnor arbetar på positioner långt ner i hierarkin och har andra arbeten än män. Lagen angriper löneskillnader inom företag. Då handlar det om lönediskriminering och utgör bara en liten del av det totala löneglappet.

Behövs fler åtgärder

Corinna Kleinert poängterar att lagen dessutom bara omfattar företag med fler än 200 anställa, och att en kvinna bara kan begära ut uppgifter om det finns minst sex kollegor som utför liknande arbete. Företagen kan utnyttja kryphål.

– Det finns möjligheter att hävda att arbetsuppgifter skiljer sig åt och därmed inte kan lönejämföras.

Sedan är det osäkert om kvinnor faktiskt kommer att utnyttja rätten som lagen ger dem.

– Många kan vara rädda för att det ska få negativa konsekvenser.

Men lagen är inte meningslös, säger Corinna Kleinert.

– Det är en liten pusselbit men ändå viktig för att intensifiera debatten om rättvis ersättning och löneglappets orimlighet. Det kan vara något som leder fram till reformer som har mer kraft.

Så vad behöver göras för att göra Tysklands arbetsmarknad jämställd?

– Det handlar om en kombination av åtgärder. Kvotera kvinnor till ledande positioner. Förbättra familjepolitiken, exempelvis att det måste finnas förskolor för alla barn och att pappor uppmuntras att ta ut föräldraledighet. Lönenivåerna inom service och omvårdnad måste stiga.

– Vi behöver också en levande samhällsdebatt som hanterar löneglappet, och till den måste fackföreningar och näringsliv bjudas in. Annars kan vi aldrig lösa problemet med en segregerad arbetsmarknad, där män idag undviker kvinno-dominerade yrken.

Hur långt borta är detta?

– Jag är inte särskilt optimistisk. Främst för att sådana åtgärder skulle påverka lön och status hos grupper som är priviligierade, samt inskränka frihet för företagare. Vi ser hur näringslivets intressegrupper är måna om att upprätthålla status quo.