Mark Dimondstein, ordförande i Amerikanska postarbetares förbund, fortsätter:

– Posten har varit en demokratisk rättighet för folket i detta land, och vi tänker gå ihop med folket för att försvara den rättigheten!

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Över tvåtusen postanställda jublar. De har samlats utanför David L.Lawrence Convention Center i Pittsburgh där postanställdas fackförbund håller sitt årliga konvent. Konventet lär mer än något handla om det som president Donald Trump aviserade i början av sommaren – att det förlusttyngda statliga postverket bör avregleras. Det skulle enligt Trump-administrationen leda till större flexibilitet, och ökad frihet att till exempel höja postavgifterna och sänka kostnaderna genom att bara leverera brev några dagar i veckan. Enligt The Wall Street Journal räknar man också med att en sådan avreglering skulle ge större möjligheter att förhandla om anställdas löner och förmåner. Och just det är de postanställd oroliga för. Facket APWU, American postal workers union, har sedan Trumps planer blev kända i början av sommaren varit tydliga med sin ståndpunkt – posten får inte säljas ut.

– Det skulle leda till sämre service, högre priser, och i vissa områden kanske ingen posttjänst alls, och för våra arbetare skulle det innebära längre löner och mindre rättigheter, säger Mark Dimondstein till CBS Pittsburgh.

Europa ses som förebild

Enligt den plan som släpptes i slutet av juni föreslås att postverksamheten ägs av investerare men fortsätter att regleras av en statlig postförordning, ”liknande existerande modeller för privatisering i Europa”. Men att ha den europeiska postmarknaden som förebild är långt ifrån självklart, menar Jens Saverstam. Han är chef den den internationella enheten på Seko, och dessutom ordförande för det globala facket UNI Europas postsektion.

– I många EU-länder är problemen med posten stora, inte minst när det gäller de anställdas villkor, säger han.

Idag har alla EU-länder en avreglerad postmarknad. Det efter att EU införde det tredje postdirektivet 2013, som innebar att länder måste avreglera postverksamheten. Flera länder hade dock redan gjort det då, däribland Sverige som har haft en avreglerad marknad i över 20 år. Hur posten sköts skiljer sig dock åt.

– I en del länder finns krav på att man måste täcka hela landet för att få konkurrera, medan det i andra är helt fritt fram att starta brevverksamhet. I vissa länder finns i praktiken knappt någon konkurrens. Brevvolymen faller i alla länder, så det finns egentligen inget utrymme att konkurrera. På så sätt var det en märklig tid att införa en avreglering i, säger Jens Saverstam.

Sämre villkor

Precis som i USA var de fackliga organisationerna emot en avreglering. I flera länder har villkoren också försämrats för de anställda.

– I till exempel Holland har man fått försämrade kollektivavtal, och i Tyskland pressas lönerna nedåt. Överlag innebär en avreglerad postmarknad att villkoren pressas, säger Jens Saverstam.

I Sverige har Postnord de senaste åren fått massiv kritik för att servicen har blivit sämre. Brev försvinner eller kommer inte fram när de ska, samtidigt som portot höjts. Jens Saverstam menar att problemen framförallt är ett resultat av att färre brev skickas, samtidigt som småpaket ökar. Skulle posten i USA privatiseras lär servicen bli sämre även där, menar Jens Saverstam.

Idag är servicegraden väldigt hög, med lågt porto och post som delas ut sex dagar i veckan. Det samtidigt som landet geografiskt är en utmaning med stor andel landsbygd.

– Konkurrens skulle så klart drabba servicenivån och priset, och även de anställda. Höjs priserna sjunker volymerna, och då måste postföretagen rationalisera.

De postanställdas fackförbund är dock starka – de representerar ungefär 200 000 anställda och är svåra att bortse från. Dessutom krävs ett kongressbeslut för att privatiseringen ska gå igenom. Jens Saverstam menar att det därför inte är självklart att privatiseringen blir av.

Hur reagerar du som postanställd i Sverige när du hör att postmarknaden i USA ska avregleras?

Gunnar Westin, 37 år, brevbärare, förtroendevald i Seko.

– Negativt. Det är svårt att se hur investerare ska kunna få ut marknadsmässiga vinster ur en verksamhet som är så starkt påverkad av digitaliseringen. Det kommer att riskera att leda till uppstyckning av verksamheten, och till angrepp mot de anställdas villkor, löner med mera.

– I Sverige har avregleringen skapat ett lönsamhetstänk i verksamheten som sällan tar någon hänsyn till vare sig servicens kvalitet eller till personalens arbetsmiljö. Så länge problemen inte syns alltför mycket utåt tutar och kör man i en besparingsiver som alltför ofta slår undan förutsättningarna för att de anställda ska kunna göra ett bra jobb. Det uppdrivna tempot som ofta blir resultatet av de återkommande nedskärningarna i personalstyrkan har skapat en sämre arbetsmiljö för de anställda, vilket bland annat synts i arbetsmiljöenkäter – där resultatet försämrats på de flesta enheter flera år i rad).

Sandra Svensk, 41 år, lastbilschaufför på PostNord, förtroendevald i Seko

– Det låter inte bra men jag är inte förvånad med tanke på att samma sak har skett i stora delar av Europa och andra delar av världen.

– Avregleringen i Sverige har definitivt inte lett till det bättre, det öppnar upp för konkurrens på en sjunkande brevmarknad. Detta sker endast där konkurrenterna som inte har samhällsuppdraget ser att det är lönsamt, lite som att plocka russinen ur kakan. Det ökar pressen på de postanställda som får sämre förutsättningar att utföra samhällsuppdraget.

Ulrika Nilsson 44 år, brevbärare, förtroendevald i Seko

– Att USA borde ställa sig frågan vad man vill ha ut av en avreglering när breven minskar. Är det samhällsnyttan eller privata investerares intressen som är viktigast? Sedan blir jag orolig för att man ska försöka dumpa lönerna för postarbetarna i USA. Man ska kunna försörja sig på sin lön.

– I Sverige började brevvolymerna minska redan på 90-talet och Seko Posten menade att en avreglering på en krympande marknad skulle skapa sämre förutsättningar att utföra ett rikstäckande samhällsuppdrag i ett glesbefolkat land. Precis så har det blivit. Konkurrensen uppstår inte där det finns ett samhällsbehov utan istället i tätort där möjligheterna till lönsamhet finns, detta samtidigt som breven årligen minskar i antal. Det innebär sämre förutsättningar att utföra samhällsuppdraget och en ökad press på postanställda. Jag vill att man ska få sin post och paket oberoende var man bor i landet.