När Riksbanken i december beslutade att höja sin viktigaste styrränta – reporäntan – var det första gången på över sju år. Räntan ligger fortfarande på den rekordlåga nivån -0,25 procent men höjningen signalerade något viktigt. Riksbanken ser slutet på den lågräntemiljö som vi haft de senaste åren.
Bostadspriser ökar
Den låga räntan brukar beskrivas som att den gynnar samhällsekonomin i stort, den sätter fart på investeringar, ökar efterfrågan och gör att människor har råd att ta större lån. Det sistnämnda har också givit många hushåll väldigt stora skulder och dessutom bostadspriser som ökat med procentsatser som ingen vågade frukta/hoppas på – beroende på vilken situation på bostadsmarknaden man har.
Men framförallt har den låga räntan gynnat en sektor: bankerna. Finansinspektionen gör varje kvartal en sammanställning av vilka marginaler bankerna har på sina bolån. Det är alltså skillnaden i kostnad för att låna in pengar och sedan lån ut dem i forma av bolån till kunderna. I den senaste genomgången var marginalen runt 1,5 procent. Vilket är ungefär vad de de flesta bankkunder betalar i ränta idag. Hela räntan går alltså till vinst för bankerna.
Hävdar högre kostnader
Dagens ETC har kontaktat samtliga större banker som höjt sina korta räntor på bostadslån sedan riksbankens höjning i december, och alla hänvisar till att marknadsräntorna gått upp vilket ökat kostnaderna för finansieringen av bolån, menar de.
Men analytikern Tor Borg, som tidigare var chefsekonom på det statliga bostadsinstitutet SBAB, tycker inte att bankernas förklaringar håller.
– Bankerna har redan så otroligt höga marginaler och tjänar väldigt mycket pengar, de har en otroligt hög avkastning på eget kapital trots att vi har den här lågräntemiljön.
Han menar att bankernas kostnader i sig inte förändras särskilt mycket av att reporäntan höjts. Bankerna använder snarast höjningen som ett svepskäl för att kunna tjäna ännu mera pengar på sina bolånekunder, menar Tor Borg. Han förklarar hur bankernas finansiering av bolånen går till:
– Bolånen finansierar de framförallt genom att ge ut obligationer och genom inlåning, alltså pengarna som finns på vanliga sparkonton och lönekonton. De senaste månaderna har räntorna på obligationer snarare gått ner än upp, och på inlåningen har räntorna inte ändrats någonting, säger han.
Bankerna hanterar risker
Det finns dock en del risker som bankerna måste hantera. Eftersom bolånen ofta har rörlig ränta men löper på långa perioder, upp till 50 år, samtidigt som obligationerna löper på mycket kortare tid, ofta bara två år, uppstår en risk för att räntan förändras.
– Det innebär att bankerna får en så kallad ränterisk, och det skyddar man sig mot genom det som kallas för att ”swappa”. Kostnader för att göra detta har ökat lite när Riksbanken höjde reporäntan, så det motiverar bankerna sin höjning med, men det tycker jag egentligen spelar mindre roll, säger Tor Borg.
Tar ut gigantiska vinster
Samtidigt som marginalerna är stora så ökar också antalet bolån, vilket förklarar de gigantiska vinster som bankerna kunnat göra senaste åren. Att bankerna kan ta ut sina höga marginaler, samtidigt som hushållen belånar sig upp över öronen, tycker Tor Borg är ett tydligt tecken på att konkurrensen inte fungerar.
– Det är ett väldigt bra tecken på att det är dålig konkurrens – att alla höjer priset samtidigt, och i det här fallet räntan, säger han.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö är också kritisk till att bankerna behåller sina höga marginaler på kundernas bekostnad.
– Det är ohyggliga marginaler de har. När Riksbanken höjer styrräntan så ska ju normalt sett de korta bolåneräntorna följa efter, men de har ju redan historiskt stora skillnader mellan vad de betalar och vad de får när de lånar ut till kunderna, säger Torbjörn Hållö.
Han menar också att pengarna har gått till helt fel saker.
– Istället för att bygga upp sina egna skydd har bankerna använt de höga vinsterna till att ge utdelning till sina aktieägare. Min uppfattning är att bankerna borde ha använt sina höga vinster de senaste åren för att bygga upp sitt eget kapital för den lågkonjunktur som kommer, säger Torbjörn Hållö.