Genomsnittet för hyreshöjningarna har landat på 4,19 procent, enligt Sveriges allmännyttas siffror vilket är rekordhöga nivåer. 

I fjol var hyreshöjningen i snitt 1,7 procent, 2021 på 1,4 procent och både 2020 och 2019 var snittet 1,9 procent. 

– Årets förhandlingar har varit de tuffaste på väldigt länge. Både sett till de rekordhöga kraven från fastighetsägare men framförallt sett till den stora stress som många hyresgäster upplevt med oro för hur de ska klara hyran, säger Carl-Johan Bergström, förhandlingschef på Hyresgästföreningen. 

”Värden agerar krockkudde”

Men Fastighetsägarna menar att höjningarna borde varit långt högre.

– Det skulle ha krävts höjningar i storleksordningen 25-30 procent för att täcka de kostnadsökningar hyresvärdarna har drabbats av under det senaste året, säger Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna. 

– Men även om hyrorna skulle ha höjts med tio procent skulle hyresgästerna som kollektiv ha drabbats betydligt mindre av de kraftiga kostnadsökningarna än vad som gäller för dem som äger sitt boende. För hyresgäster handlar det om hundralappar, för dem som bor i bostadsrätt eller villa kan det handla det om många tusentals kronor. I hyresgästernas fall är det hyresvärdarna som agerar krockkudde för de ökade kostnaderna. 

Carl-Johan Bergström menar att Fastighetsägarna saknar verklighetsförankring. 

– Jag kan bara beklaga att intresseorganisationen Fastighetsägarna tidigt låste fast förhandlingarna med påståenden om att det behövdes hyreshöjningar på 25-30 procent. 

Det behovet är på inget sätt verklighetsförankrat, säger han. 

– Fastighetsbranschen har under många år varit extremt välmående och har gjort enorma vinster. Hyresgästernas situation däremot är extremt tuff med redan höga hyror och kostnadsökningar i samhället som ofta slår extra hårt på hyresgäster. Krav på 25-30 procents hyreshöjning innebär att fastighetsägare vill flytta sitt eget risktagande och i vissa fall dåliga affärer och låta hyresgästerna ta smällen.