På en månad har den nya regeringen varit på väg att krascha pundet, tappat extremt mycket i opinionen och tvingat landets centralbank att agera för att rädda pensionsfonderna. Bland annat. Vad är det som händer? Andrea Wesslén förklarar vad som ligger bakom britternas kaos.
– Jag vet att det vi tror på är sådant som även det brittiska folket tror på. Vi tror på frihet, på rätten att kontrollera sitt eget liv, på låga skatter, på personligt ansvar.
För bara en månad sedan, den femte september, segertalade Liz Truss inför ett gäng Torymedlemmar. Det hade just meddelats att Truss, i linje med opinionsmätningarna, vunnit över konkurrenten Rishi Sunak i omröstningen om vem som skulle få ta över partiledarposten, och därmed premiärministerposten, efter Boris Johnson.
Mindre än en månad senare tvingas Truss och hennes parhäst, finansministern Kwasi Kwarteng, att backa när det gäller en central del av deras minibudget. Pundet har fallit, landets centralbank Bank of England har kritiserat regeringen för att de undergräver arbetet mot inflationen och britterna har provocerats, inte minst av skattesänkningar för de rikaste samtidigt som amorteringarna höjts.
Champagne med bankirer
Vi backar bandet lite. 2012 släppte Truss och Kwarteng, tillsammans med tre andra konservativa politiker, boken ”Britannia unchained”. Boken, som kallar britterna ”några av världens värsta dagdrivare”, beskriver hur författarna vill skära ner på skatter, regleringar och annat som beskrivs som välfärdsstatens förmåner.
Många tittar nu tillbaka på boken för att få ett hum om hur framtiden med Truss och Kwarteng kan se ut.
”Pundet kan kollapsa, lån och amorteringar kan rusa, pensionärer kan få frysa, barn kan få gå hungriga, så länge ekonomin är redo att utnyttjas av riskkapitalister fria från regleringar och, helst, skatter”, skriver tidigare premiärministern Gordon Brown på Twitter.
När Truss nu valdes till ledare av partikamraterna var det således upp till bevis för henne och Kwarteng, som utnämndes till finansminister. Efter drygt två veckor vid makten var det dags att presentera en minibudget. I den rymdes skattesänkningar – de flesta riktade till den rikaste femtedelen i landet – värda motsvarande över 560 miljarder kronor och en skrotning av taket för bankirers bonusar.
Pundet störtdök direkt
Redan samma dag som budgeten presenterades sjönk pundet till sin lägsta nivå mot dollarn sedan 1985. Den kvällen syntes Kwasi Kwarteng på en champagnemottagning tillsammans med chefer för diverse hedgefonder och bankirer, där han enligt källor till Sunday Times ska ha berättat om kommande nedskärningar.
– I efterhand var det antagligen inte det bästa att göra, sa Kwarteng tio dagar senare om sin närvaro på festen.
Utöver skattesänkningarna ska budgeten även infria Truss löfte om frysta elräkningar, någonting som beräknas kosta 1 868 miljarder kronor och ska finansieras genom lån.
Söndagen efter att budgeten presenterats antydde Kwarteng i en intervju att fler skattesänkningar kan vara på väg, men utan att tydliggöra hur de skulle finansieras. På måndagen sjönk pundet ännu mer.
IMF tvingades gripa in
Marknadens reaktion på den nya regeringens skattesänkningar var så kraftig att internationella valutafonden IMF rådde dem att omvärdera skattesänkningarna på grund av att de dels riskerar att höja inflationen och dels ökar på ekonomisk ojämlikhet. Bank of England fick lova att köpa upp brittiska statsobligationer i ett försök att lugna ner marknaden. Men då hade kostnaderna för regeringens lån redan ökat samtidigt som fördelaktiga amorteringsalternativ försvunnit från marknaden och vissa pensionsfonder tvingats sälja av statsobligationer som tidigare använts för att begränsa risker.
De brittiska väljarna, som såg sina pensionsfonder riskeras och sina amorteringskostnader höjas i ett läge där inflationen redan var hög liksom oron för vinterns elräkningar, gav inte mycket för Truss och Kwartengs plan. Att de som tjänar mest skulle få sina skatter sänkta mer än andra stack särskilt i ögonen och veckan efter att minibudgeten presenterats ledde Labour över Tories med 33 procentenheter i opinionsundersökningar.
Samtidigt vände sig allt fler konservativa parlamentsledamöter mot budgetförslaget och det började bli tydligt att det inte skulle få en majoritet i parlamentet, trots att Tories styr med en majoritet på 357 mandat av 650.
Sedan kom svängen. I söndags kväll försvarade Truss skattesänkningen för de som tjänar mest i en intervju med BBC:s Laura Kuenssberg, men dagen efter meddelade regeringen att den delen av budgeten ska bort.
”Vi fattar”, skrev Kwarteng, som menade att just den skattesänkningen hade blivit en distraktion från det de försökte åstadkomma med budgeten.
Senare samma dag blev det klart att den mer utförliga budget som planerats för den 23 november nu ska släppas under de närmaste veckorna.
Kritik från tidigare ministrar
Men striden om budgeten är inte slut för det. Kwarteng har fortfarande inte förklarat exakt hur de återstående skattesänkningarna (533 av 558 miljarder kronor) ska finansieras, men öppnar för att inte infria Boris Johnsons löfte om att bidrag ska höjas i linje med inflationen.
Inte heller det är populärt hos partikamraterna.
– Min utgångspunkt är att Boris hade rätt. Det skulle krävas mycket för att övertyga mig om någonting annat, sa tidigare ministern Michael Gove, som även påpekade att det ”inte är konservativt” att låna pengar för att finansiera skattesänkningar.
En annan tidigare minister, Damian Green, sa i samma vända till BBC att en sådan policy antagligen inte skulle röstas igenom av parlamentet.
Andra röster i Tory-partiet uttrycker ännu skarpare kritik mot den nya regeringen.
”Tre års arbete har lagts på is. Ingen bad om det här”, skriver parlamentsledamoten Nadine Dorries på Twitter, och och fortsätter: ”Om Liz vill ha ett helt nytt mandat så måste hon låta landet bestämma.”