Det här illustrerar riskerna med att Riksbanken nu steg för steg höjer styrräntan, menar Laura Hartman. Viktiga investeringar uteblir och arbetslösheten stiger. Och inte kommer höjningarna av styrräntan heller hejda inflationen, tror hon.
– Det förvärrar lågkonjunkturen, men biter väldigt lite på inflationen, säger Laura Hartman.
Stigande matpriser
Tanken är att när Riksbanken höjer styrräntan – vilket driver upp affärsbankernas räntor – ska prisökningarna hållas nere. Detta då hushåll och företag får mindre pengar att röra sig med, vilket leder till minskad efterfrågan. Dessutom vill Riksbanken få fackförbunden att tro på mer måttfulla prisökningar framöver, vilket ska få dem att acceptera mer måttfulla löneökningar.
Men den inflation vi sett så här långt handlar inte om en överhettad ekonomi med stigande efterfrågan som driver upp priserna. Först och främst handlar den om stigande energi- och matpriser i Ukrainakrigets spår. Därmed kommer det inte heller höjda styrräntor fungera, resonerar Laura Hartman. Hon vill hellre vänta ut inflationen.
– Räntevapnet är maktlöst i den här situationen.
”Slår snabbt och starkt”
Så sent som den tredje maj i år var Riksbankens styrränta noll. Idag är den 2,5 procent och Riksbanken har flaggat för att den ska höjas ytterligare i början av nästa år för att landa på strax under tre procent. Smärtan blir stor för många hushåll, enligt Laura Hartman. Hon pekar på att svenska hushåll i jämförelse med många andra länder är högt belånade och att en stor del dessutom har rörliga räntor.
– Det gör att en räntehöjning slår väldigt snabbt och starkt.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, ser annorlunda på saken. Han menar att styrräntan behöver fortsätta att stiga, annars riskerar man att behöva höja ännu mer kraftfullt senare, med ännu högre arbetslöshet som följd. Det var vad som skedde i USA på 80-talet, enligt Lars Calmfors. Då drämde centralbanken till slut i med 20-procentig ränta efter en lång tid av stigande inflation. Och i Sverige var det inte förrän med massarbetslösheten på 90-talet som 80-talets inflation knäcktes, säger Lars Calmfors.
– Biter sig inflationen fast kommer vi att få ta i mycket hårdare längre fram.
Han håller helt med om att inflation vi sett hittills till stor del beror på kriget. Men lika fullt gäller det att inte elda på inflationen – och då gäller det att inte löneökningarna blir för stora.
– Skulle det bli som i Storbritannien att man kräver och strejkar för löneökningar i takt med prisstegringarna, då kan vi få en pris-lönespiral som blir väldigt svår att ta sig ur. Där vill vi inte hamna, säger Lars Calmfors.
”Turbulent situation”
Men ingenting tyder att det är vad som är på väg att ske, invänder Laura Hartman. Hon pekar på att LO:s krav inför avtalsrörelsen på 4,4 procent är långt under inflationstakten. Dessutom är det inte alls säkert att höjd styrränta håller nere lönekraven i den här situationen, menar hon.
– Tvärtom kan effekten bli den motsatta, alltså att man känner att man behöver kompensation också för de ökade räntekostnaderna, säger Laura Hartman.
Lars Calmfors anser också att styrräntan bör fortsätta upp för att hålla uppe kronans värde. När räntorna stiger blir det blir det mer gynnsamt att placera sina pengar i Sverige och då blir kronans värde högre än det annars skulle bli, vilket gör att hushållens pengar räcker längre när de köper importerade varor. Samtidigt dämpas exportindustrins vinster, vilket också håller nere inflationen. Det är vad som står att läsa i nationalekonomiska läroböcker.
Men även här invänder Laura Hartman. Hon pekar på att kronan tvärtom försvagats i direkt anslutning till höstens räntesänkningar.
– Det är inte givet att det är effektfullt i den här turbulenta situationen, säger Laura Hartman.
Vill satsa på klimat
Extra problematisk är Riksbankens räntehöjningar när regeringen samtidigt håller igen med satsningar i statsbudgeten, menar Laura Hartman.
– Finanspolitiken borde kliva in för att minska risken för stigande arbetslöshet, säger hon.
Det kan ske, utan att elda på inflationen, enligt Laura Hartman. Klimatinvesteringar och utbildningssatsningar skulle tvärtom bidra till att minska inflationen. Genom skynda på på energiomställningen kan man dämpa elpriserna och minska sårbarheten för dyrare fossila bränslen, resonerar Laura Hartman. Och genom utbildningsinsatser kan man komma åt den arbetskraftsbrist som finns på flera områden.
– Utbildning och energiomställning är två givna områden att satsa på.
Lars Calmfors håller inte med om att regeringen är för återhållsam med finanspolitiken.
– Med elstödet så blir den expansiv och den ger för mycket stöd till höginkomsttagare som jag själv, säger han.
Sjukpenning och flera andra socialförsäkringar följer inflationen. Det finns det goda skäl för, menar Lars Calmfors. Men då borde också de låginkomsttagare som är är i arbete få stöd av finanspolitiken, exempelvis genom att jobbskatteavdrag riktas till dem, anser Lars Calmfors.
– Det finanspolitiken ska göra är att fungera som ett slags försäkring, så att realinkomsterna inte faller orimligt mycket för de hushåll som har svårt att klara det, säger han.
