Tidslinje vinster i välfärden

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

1989: Finansdepartementets sakkunnige Klas Eklund lobbar för en marknadsanpassning i kommunerna, men S-regeringen säger officiellt nej till vinst i välfärden.

1991: S-regeringen verkar dock ändå ha påverkats av den så kallade ”kanslihögern” i vilken Klas Eklund ingår. Den nya kommunallagen öppnar upp för fler entreprenader med beställare och utförare varför bolagen ändå släpps in.

1992: Efter att Carl Bildt bildar regering 1991 genomförs en privatiseringsvåg – Lex Pysslingen rivs upp. och skolreformen genomförs vilket innebär skolpeng för varje elev till alla skolor inklusive friskolor. Kommuner och landsting får sluta avtal med annan part om att utföra uppgifter via den nya lagen om offentlig upphandling.

1994: Lagen om assistansersättning introduceras där vinstsyftande företag får rätt att utföra assistans medan den med behov ges möjlighet att bli arbetsgivare genom ekonomisk ersättning. Samma år får Socialdemokraterna åter makten – men till följd av 1990-talets ekonomiska kris ägnas mycket tid åt budgetsanering.

1999: Moderaterna i Stockholm säljer S:t Görans sjukhus till Bure, som snart ska börsnoteras och byta namn till Capio – något som tänder en ideologisk gnista inom socialdemokratin. Samtidigt eskalerar en debatt om friskolorna och regeringen talar om vinststopp även om partiet är kluvet.

2006: Alliansen bildar regering och inför fri etableringsrätt för förskolor och fritidshem. Socialdemokraterna omprövar sin politik, men den vinstvänliga falangen tar över och förklarar att det viktiga inte är driftsformen utan kvaliteten. På fem år nästan fördubblas välfärdsbolagens intäkter, från 56 miljarder 2006 till 97 miljarder 2011.

2010: Landstingen tvingas till att erbjuda vårdvalssystem i primärvården.

2011: En antologi från näringslivssponsrade SNS släpps där en rad forskare konstaterar att varken kvaliteten eller effektiviteten har ökat med privatiseringarna och konkurrensen i välfärden. Samtidigt härjar Caremaskandalen och tusentals artiklar uppmärksammar den vinstdrivande välfärden och riskkapitalets skatteflykt.

2012: LO antar en non profit- princip, och ett år senare mobiliserar vinstkritikerna inför S-kongressen – vilken slutar i en kompromiss om att vinstuttagen ska begränsas.

2014: Som-institutet släpper en rapport som visar att över 70 procent av svenska folket vill förbjuda vinstuttag inom vård, skola och omsorg. När Miljöpartiet och Socialdemokraterna bildar minoritetsregering under hösten beslutar de i en överenskommelse med Vänsterpartiet om att skapa ”en välfärd utan vinstintresse”.

2015: Den rödgröna regeringen ger det tidigare kommunalrådet och socialdemokraten Ilmar Reepalu uppdraget att utreda olika förslag som kan sätta stopp för vinsterna i välfärden.

2016: Välfärdsutredningen överlämnar sitt betänkande vilket innebär ett förslag om vinsttak på sju procent plus statslåneräntan.

2017: Den rödgröna regeringen meddelar att de kommer skicka ett förslag om vinsttak i skola och omsorg i november, varpå en ny lag är tänkt att träda i kraft senast juni 2018. Frågan om vinsttak i hälso- och sjukvården ska utredas – även det med en deadline i juni nästkommande år.