En ny rapport av kampanjgruppen Corporate Europe Observatory visar att 612 företag och organisationer lägger drygt 990 miljoner kronor årligen på lobbying kring EU:s politik om digitala frågor. Det innebär att teknikbranschen är den sektor som lägger mest pengar på lobbyism. Mer än sektorerna som historiskt sett har satsat mest, exempelvis läkemedelsbranschen, fossila bränslen och finans.
– Den ekonomiska och politiska makten hos de digitala jättarna är rejäl och de kommer inte förbli passiva inför möjligheten att det inför nya regler som påverkar deras verksamhet. Det är därför EU:s institutioner snabbt måste ändra sitt sätt att hantera denna lobbying och begränsa teknikjättarnas makt, säger Tommaso Valletti, tidigare chefekonom för EU-kommissionens konkurrensdirektorat till Corporate Europe Observatory.
Jättarnas makt
Men ”teknik-lobbyismen” i EU styrs framför allt av en mindre och väldigt mäktig grupp. Tio bolag står för en tredjedel av de pengar som läggs på att påverka lagändringar och reglering. Allra mest pengar lägger jättarna Google, Microsoft och Facebook. Alla tre lägger mer än 50 miljoner kronor årligen på att lobba i EU.
En större budget för lobbying ger också ett större inflytande. Högt uppsatta personer i EU-kommissionen har haft 271 möten kring lagen om digitala tjänster, ett av unionens initiativ för att reglera teknikjättarna, och 75 procent var med lobbyister från den påverkade industrin, enligt rapporten. Google och Facebook har fått flest möten av alla med beslutsfattande politiker.
De stora lagstiftningsfrågorna hos EU just nu gällande digital reglering är tidigare nämnda lagen om digitala tjänster och även lagen om digitala marknader, ofta förkortade till DSA och DMA. Reglerna innebär bland annat att teknikbolagen ska ta ett större ansvar för otillåtet material på sina plattformar och att ”grindvakter”, som EU definierar som stora aktörer med verksamhet i flera länder, kommer att få hårdare krav gällande transparens och reglering av material.
Kan forma framtiden
Men i och med den stora lobbyverksamheten så har teknikjättarna fått en stor inverkan på den offentliga debatten kring DSA och DMA, enligt rapporten. Utöver att ha upprättat direktkontakt med beslutsfattare så finansierar även bolagen tankesmedjor och akademiska institut som arbetar med dessa frågor. Tyska politikerna Alexandra Geese i det europeiska gröna partiet säger att det är oacceptabelt att teknikbolagen får dominera debatten om lagändringar som påverkar dem själva.
– Vi behöver fler oberoende experter inom den akademiska världen, även för beslutsfattare är det svårt att få expertråd från akademiska institutioner som inte finansieras av teknikbolag, säger hon till Corporate Europe Observatory.
Enligt rapporten så finns det en stor risk att teknikjättarnas omfattande lobbyverksamhet kan komma att påverka den politiska beslutsfattningen inom deras egen marknad. Något som i förlängningen kan tillåta dem att fortsätta med en affärsmodell som är kommersiellt framgångsrikt men riskerar att ha negativ påverkan på demokratin i flera länder. Corporate Europe Observatory föreslår därför åtgärder för att öka transparensen kring lobbyismen inom EU och minska teknikbolagens inflytande i den politiska diskussionen.
Rapportens slutsats avslutas med: ”Det är avgörande att oberoende röster och medborgare engagerar sig i dessa politiska diskussioner för att säkerställa att lobbyister inte får forma teknikens framtid.”
