Swedbank ska också ha vilselett finansmyndigheten DFS i New York, USA, genom att undanhålla information om misstänkta kunder och transaktioner.
Swedbanks vd Birgitte Bonnesen bekräftar samma dag att banken identifierat misstänkt pengatvätt, men vill inte uppge några summor.
Den 21 februari rapporteras att Swedbank tillsatt en intern utredning om den misstänkta penningtvätten.
Samma dag bestämmer sig Finansinspektionen för att utreda banken.
Den 27 februari följer Dagens Nyheter upp med ett avslöjande om att Swedbanks storägare fått förhandsinformation om den misstänkta penningtvättskandalen, vilket får Ekobrottsmyndigheten att inleda en förundersökning om insiderinformation.
I samband med SVT:s granskning framkommer den 6 mars att Swedbank spärrat möjligheten för den egna personalen att lämna tips på SVT:s krypterade tipssajt.
Efter Swedbanks interna utredning som presenteras den 22 mars uttrycker bankens styrelsen fortsatt förtroende för vd Birgitte Bonnesen. Banken meddelar också att en ny enhet bildats internt för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Internutredningen kritiseras dock skarpt av Joacim Olsson, vd för Aktiespararna, och kallar den för "fullständigt ofullständig”.
Ekobrottsmyndigheten genomför den 27 mars en razzia på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, vilket resulterar i en utvidgad förundersökning mot banken. Dessutom tillkommer ännu en brottsmisstanke – grovt svindleri.
Den amerikanska myndigheten Department of Financial Services inleder samtidigt en förundersökning av Swedbank.
Torsdagen den 28 mars stoppar Stockholmsbörsen handeln med Swedbanks aktier. Stoppet hävs samma dag och aktien fortsatte att backa, med knappt åtta procent vid dagens slut. Bankens börsvärde hade då minskat med cirka 80 miljarder kronor sedan Uppdrag gransknings avslöjande.
Samma dag meddelar Swedbank att vd Birgitte Bonnesen sparkas från sin post. Samtidigt bestämmer bolagsstämman att styrelsen beviljas ansvarsfrihet.
Vilka är inblandade?
Under granskningen har det framkommit att Danske Bank använts som sluss till Swedbank i Baltikum och att även Ukrainas förre president Viktor Janukovytj, som i januari 2019 dömdes för landsförräderi, varit med och slussat motsvarande 34 miljoner kronor genom ett Swedbankkonto.
Sju av dessa miljoner visar sig ha betalats ut till Paul Manafort, som ledde Donald Trumps presidentvalskampanj 2016. Paul Manafort dömdes sedermera till dryga sju års fängelse för bland annat penningstvätt.
Ytterligare en av de största kunderna i härvan är den ryske oligarken Iskander Makhmudov, med kopplingar till organiserad brottslighet.
Utöver dessa namn finns över tusen Swedbankkunder med konton i Baltikum men som är skrivna i högriskländer som Brittiska Jungfruöarna och Belize. Här återfinns också kopplingar till bolag med falska årsredovisningar.
Swedbank har tillsammans med Danske Bank också mer än tusen kunder som delar adress med andra kunder, adresser som känns igen från tidigare läckor som Panama Papers och Paradisläckan samt tidigare penningtvätthärvor.
