SVT:s Uppdrag granskning, som är med i journalistnätverket, har nu tagit steget vidare och granskat de svenska bankerna ytterligare. Det är en bank som utmärker sig särskilt: SEB, som via sin estniska filial ska ha tvättat uppemot 8,2 miljarder kronor. Transaktionerna ska ha skett mellan åren 2007 och 2016 och det handlar totalt om 57 SEB-kunder, de flesta med koppling till Baltikum.
Vilka är de här kunderna?
– När det gäller United music corporation limited som vi nämner i programmet går det inte att ta reda på vem det är, jag vet inte ens om SEB vet det. Men man kan konstatera att bolaget ansågs vara så ”fishy” att skurkbyrån Mossack Fonseca inte ville ha dem som kund, säger Joakim Dyfvermark, reporter på Uppdrag granskning.
Vilken av typ av organiserad brottslighet ligger bakom?
– Just det bolaget vet vi inte. Men däremot kan vi se att andra bolag gör transaktioner med några av de mest centrala brevlådeföretagen i det som kallas den ”ryska penningtvätten”. Man kan konstatera att SEB:s kunder får pengar av några av de här bolagen i den ryska tvättomaten.
– Själva poängen med de här strukturerna är att det inte går att härleda en viss summa till ett visst brott, utan allt går in i professionella infrastrukturer. Alltså, kedjor av bolag som används i många olika upplägg. Det är en högst medveten strategi. Vi kan inte säga att de här pengarna kommer från människohandel, men SEB kan heller inte säga att det kommer från legitim verksamhet. Och det är hela poängen. De kan inte garantera att de här pengarna är vita och då ska man inte heller ha den typen av konton i banken, fortsätter han.
Vad skulle bankerna behöva göra?
– Det är både enkelt och svårt. I penninglagstiftningen i Europa och runtomkring i världen finns det en väldigt enkel regel. Känn din kund. Vem är det och var kommer pengarna ifrån. Och vart ska pengarna gå.
– Vår slutsats är att det finns två måttstockar. En för vanliga kunder i Sverige, och en för ”private banking”, alltså de rikaste kunderna. Där gäller andra regler, där är kontrollen sämre. Det är grundfundamentet. Utan bankerna godkännande av de här kunderna skulle det inte förekomma penningtvätt över huvudtaget.
Går det att hitta kopplingar till svensk organiserad brottslighet?
– Nej, men det är möjligt att det finns. Det man ser i det som har använts i Baltikum är att det nästan är uteslutande pengar från Ryssland och de gamla sovjetstaterna. Vi har inte kunnat hitta något som har bäring på svensk organiserad brottslighet.
”Inga nyheter”
SEB vill inte svara frågor på telefon utan hänvisar till ett pressmeddelande via deras hemsida: ”Den information som Uppdrag hranskning presenterar i sitt program innehåller inga nyheter för banken. Vi har visat hur våra flöden har sett ut historiskt och vi har också en kontinuerlig dialog med de finansiella tillsynsmyndigheterna på alla marknader där vi verkar.”
Lite längre ner i pressmeddelandet går det också att läsa:
”Vi arbetar kontinuerligt för att SEB: s kunder ska leva upp till bankens krav och vi har under åren också kontinuerligt agerat på de varningssignaler vi fått och på olika avslöjanden av penningtvätt när de har blivit allmänt kända.”
Dagens ETC har en sökt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) för en kommentar.
