– Vi har sett en återhämtning sedan finanskrisen, och en hel del bolag har vuxit kraftigt och haft en stark vinsttillväxt under det här decenniet. Och då är det naturligt att ägarna har sett sina inkomster öka, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank.

Pengar ger ännu mer pengar

88 procent av toppinkomsterna består av aktieutdelningar och räntor, eller av vinster på försäljningar av aktier, bolag och fastigheter. Alltså av kapitalinkomster. Bara tolv procent handlar om tjänsteinkomster, det vill säga löner och bonusar.

Tjänsteinkomsterna för topp 1 000 har ökat med 56 procent sedan finanskrisen 2008, men det som har bidragit mest till raketfärden är kapitalinkomsterna, som nästan fördubblades under samma period. En förklaring är den låga räntan, menar Johanna Kull.

– De senaste tio åren har räntorna sjunkit kraftigt och gått ner på minusnivåer, vilket har eldat på ekonomin och tillväxten och samtidigt drivit på priserna på tillgångar som aktier, bolag och fastigheter, säger hon.

Börskurserna har mest pekat uppåt, och även om fastighetspriserna har planat ut på senare år så har de ökat rejält sedan finanskrisen.

Alla aktiesparare och bostadsägare har varit relativa vinnare, påpekar Johanna Kull. Men vissa har vunnit betydligt mer än andra. Ju mer kapital, desto mer har man tjänat.

Riskkapitalisterna: Private Equity-bolaget Nordic Capitals seniora partner inhöstade rejäla inkomster 2018. Grundaren Robert Andreen (bilden) hamnade på åttonde plats, med 377 miljoner, tätt följd av Toni Weltzberg (324 miljoner, plats 11), Anders Hultin (318 miljoner, plats 12), Morgan Olofsson (232 miljoner, plats 16), Bo Söderberg (229 miljoner, plats 17). Nordic Capital och delägarna har kritiserats för avancerad skatteplanering, har upptaxerats upprepade gånger och varit indragna i en flerårig rättstvist med Skatteverket. Riskkapitalisterna kör gärna Porsche, Bentley och Morgan.

Många arvingar i topp

Daniel Waldenström, ekonomiprofessor på Institutet för näringslivsforskning, påpekar att trenden är internationell, och att den hänger ihop med globaliseringen.

– Vi har fått en gradvis ökning av kapitalinkomsterna som är kopplad till en alltmer sammanhängande global marknad där vinsterna blir stora. Den som vinner i den globala ekonomin vinner väldigt mycket, säger han, som tidigare har hjälpt franske ekonomen Thomas Piketty med dennes rapport om global ojämlikhet.

Högst inkomst 2018 hade H&M-delägaren Liselott Tham, grundaren Erling Perssons dotter, som enligt Veckans Affärer har en förmögenhet på 17 miljarder. Annars är männen i klar majoritet bland de 1 000 främsta. Listan består till 83 procent av män.

De kvinnor som placerar sig högt i inkomstligan är ofta arvtagare. Det gäller även männen.

– Ganska många i inkomsttoppen är rika arvingar, säger Daniel Waldenström.

Om man vill tjäna mycket pengar är det alltså lämpligt att födas i en rik familj.

H&M-arvingarna: H&M ger höga inkomster till Erling Perssons arvingar. Stefan Perssons (på bilden) syster Liselott Tham toppar listan med 665 miljoner i kapitalinkomst 2018. Högt upp hamnar också Stefan Bengtsson (514 miljoner, plats 3) och Liselotts son Carl Tham (128 miljoner, plats 50). Andra delägare i H&M återfinns lite längre ner på listan.

Tech hamnar högt upp

Samtidigt ser vi flera exempel på folk som blivit rika genom att starta internationella framgångssagor. 2010-talet födde flera nya svenska miljardärer, framförallt inom tech och spel. Och flera av dem hamnar högt upp på inkomstlistan. Däribland gänget kring musikströmningstjänsten Spotify, där Gustav Söderström sticker ut med en inkomst på 324 miljoner, varav hela 312 miljoner var lön och bonus. Enligt Dagens Nyheter kan Spotify-chefernas höga tjänsteinkomster delvis bestå av ersättningar från åren innan börsnoteringen.

Ett annat gäng som utmärker sig är delägarna i riskkapitalbolaget Nordic Capital, med grundaren Robert Andreen i spetsen. 2018 gjorde Nordic Capital flera stora ”exits”, det vill säga försäljningar och börsnoteringar av företag, och ägarna fick del av vinsten.

Tech-miljardärerna: Streamingtjänster, betaltjänster och mobilspel – den digitala ekonomin har fött nya svenska miljardärer. Fem personer i Spotifys team placerade sig på topp 50: Gustav Söderström (345 miljoner, plats 10), Alex Ming (182 miljoner, plats 25), Ludvig Strigeus (162 miljoner, plats 33), Oskar Stål (148 miljoner, plats 41) och Luca Baratta (148 miljoner, plats 42). Söderström deklarerade landets högsta lön, 332 miljoner. Spelveteranen Patrick Söderlund, som startat Embark Studios, inkasserade 307 miljoner (plats 13). Izettle-grundaren Jacob de Geer sålde aktierna till Paypal för 19 miljarder 2018, och deklarerade en inkomst på 297 miljoner (plats 14). King-grundaren Sebastian Knutsson plockade hem 130 miljoner, vilket gav en 49:e plats. I de här kretsarna kör man helst Tesla.

”Fantastiskt bra börsår”

1 000 svenskarna som tjänar bäst har dragit ifrån resten av befolkningen. De senaste åren har även låginkomsttagare generellt fått det bättre ställt, men löneutvecklingen för vanligt folk har inte alls hållit samma takt som kapitalägarnas och direktörernas inkomstökning.

2008 motsvarade snittinkomsten bland de 1 000 svenskar som tjänade mest 99 arbetarlöner. 2018 motsvarade toppens inkomster 146 arbetarlöner.

Därmed har inkomstskillnaderna ökat, och Sverige blivit allt mer ojämlikt. Det avspeglas också i en ökning av gini-koefficienten, från 0,29 till 0,32 på tio år.

– Visst är det problematiskt att de som inte haft kapitaltillgångar under den här perioden har halkat efter, säger Johanna Kull.

Hur bedömer du att inkomstutvecklingen för toppskiktet har sett ut under 2019?

– I och med att mycket ligger i kapitalinkomster så har de säkert dragit ifrån ytterligare under 2019, som var ett fantastiskt bra börsår. Stockholmsbörsen, inklusive utdelning, steg med över 30 procent, säger Johanna Kull.

Finansfamiljerna: Finansfamiljerna ockuperar topplistan. Wasatornet och investmentbolaget Latour genererade 183 miljoner till greven och moderaten Gustav Douglas 2018, som landade på 24:e plats. Men han fick se sig passerad av sönerna Carl Douglas (560 miljoner, plats 2) och Eric Douglas (347 miljoner, plats 9). Bröderna spenderar bland annat pengarna på dyra bilar – tillsammans äger de 78 Porschar. Carl har också byggt Djursholms dyraste hus för en kvarts miljard. Börsmagnaten Fredrik Lundbergs imperium gav en fjärdeplats i inkomstligan (489 miljoner), men även döttrarna Louise Lind (173 miljoner, plats 29) och Katarina Martinsson (155 miljoner, plats 39) placerade sig högt. Louise bygger en av Skärgårdens dyraste villor för 80 miljoner, medan Katarina satsat på ett eget townhouse i centrala Stockholm för 125 miljoner. Johan Andersson (243 miljoner, plats 15) är vd och delägare i pappa Rune Anderssons (166 miljoner, plats 31) investmentbolag Mellbygård.

Finns stort mörkertal

Det bör noteras att det bara är de deklarerade inkomsterna som redovisas av SCB. Rika svenskar som är bosatta utomlands eller utnyttjar olika upplägg för att slippa skatta finns inte med på listan.

För några år sedan bedömde den franske ekonomen Gabriel Zucman att omkring tolv procent av de europeiska hushållens förmögenheter ligger gömda i skatteparadis. Givet att andelen är densamma i Sverige landar vi på drygt 1 600 miljarder kronor 2019, vilket med en femprocentig årlig avkastning innebär 80 miljarder i oredovisade inkomster och 24 miljarder om året i utebliven kapitalinkomstskatt.

Fastighetskungarna: Det lönar sig att spekulera i fastigheter. Fastighetskungen Lars Edman (409 miljoner, plats 6) har flera gånger utnämnts av Vår Bostad till Sveriges sämsta hyresvärd. Affärsmannen och Balder-ägaren Erik Selin kammade hem 174 miljoner (plats 27) och fastighetsägaren Jan Hain 158 miljoner (plats 37). Ralf Ekblad sålde ett stort innehav i Jönköping och deklarerade en inkomst på 159 miljoner (plats 36).

Så har vi gjort

Vi har granskat Skatteverkets inkomstuppgifter för de 1 000 svenskar med högst sammanräknad inkomst, det vill säga kapital- och förvärvsinkomster sammanslagna. Vi har gjort denna granskning under flera år och har idag statistik för perioden 2008–2018.

Gini-koefficienten

Det internationellt erkända måttet för inkomstskillnader, där 0 innebär jämlik inkomstfördelning och 1 att en person tar hem allt. Gini-koefficienten har ökat i Sverige från under 0,20 i början av 1980-talet, till 0,25 år 1998, 0,29 år 2008 och 0,32 år 2018.

50

… miljarder kronor, så stor var den sammanlagda inkomsten för de 1 000 svenskar som tjänade bäst 2018.

50

… miljoner kronor, så stor var snittinkomsten – nästan en fördubbling på ett decennium.

88

… procent av de sammanlagda inkomsterna för topp 1 000 bestod av kapital­inkomsterna, det vill säga aktieutdelningar, räntor och vinster från försäljningar av aktier, bolag och fastigheter.

12

… procent var inkomst av tjänst: löner, bonusar och andra förmåner.

96

… procent, med så mycket har kapitalinkomsterna ökat sedan 2008.

200

… svenskarna med högst inkomster tjänade 2018 mer än en miljon svenskar i botten av inkomststegen, alltså den tiondel som tjänade minst (decil 1).

146

… arbetarlöner, så mycket motsvarar snittinkomsten för
topp 1 000 (50 miljoner kronor). 2008 tjänade de 1000 främsta
i snitt 27 miljoner, vilket motsvarade 99 arbetarlöner.