Högst 265 dagar ska en person kunna få a-kassa, och efter 100 dagar blir det max 680 kronor per dag. I kronor och ören i statsbudgeten ser det kanske inte ut som en så stor förändring, men för människors privatekonomi kan Moderaternas förslag vara helt avgörande.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Dessutom kan åtstramningen också få andra betydligt större effekter. Arbetslöshetsförsäkringen är nämligen en av grundstenarna i den svenska modellen.
Principen om en försäkring mot inkomstbortfall har funnits med sedan man började arbeta fram den välfärdsmodell som vi har i Sverige, menar Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
– Som systemet tidigare sett ut har det varit en viktig sten i hela bygget av den svenska modellen. När man grundlade de här systemen så var arbetslöshetskassan en del av grunden för att skapa trygghet för vanligt folk, både arbetare och tjänstemän, säger han.
Medicin mot missmatch
A-kassan är också tänkt att lösa en av dagens arbetsmarknads största problem – matchningen av arbetslösa och de tusentals arbeten som faktiskt finns lediga.
Att folk inte pressas att söka jobb de inte vill ha är ett av försäkringens syften, menar Lars Magnusson.
– Det skapar möjlighet för den enskilde att röra på sig, man är inte helt blottställd om man står utan jobb utan man kan faktiskt ta lite tid på sig att söka rätt jobb. Sökprocessen kanske blir lite längre men å andra sidan så kanske den blir bättre, säger han.
Anna-Kirsti Löfgren är LO-ekonom med särskilt fokus på ekonomisk politik, arbetsmarknadsekonomi och inkomstfördelning.
Hon påpekar att a-kassan förutom funktionen av trygghet för den enskilde också fyller en funktion när det gäller lönebildningen.
– Arbetslöshetsförsäkringen ska också fylla funktionen att hålla uppe reservationslönerna, den lönenivå som en arbetslös kan tänka sig att ta ett jobb för. Ett dåligt arbetsmarknadsläge ska inte göra att lönerna pressas neråt och man blir tvungen att acceptera vilka villkor som helst, och lönerna ska inte behöva variera med konjunkturen, säger hon.
– Om vi ska ha en arbetsmarknad med bra löner och villkor, och kvalificerade jobb så hjälper det till att de som är utan jobb inte har så dålig inkomst så att de är beredda att acceptera vad som helst, säger Anna-Kirsti Löfgren.
Har inte räknats upp
Eftersom ersättningen i a-kassan inte är indexerad, det vill säga följer löne- och prisutvecklingen i samhället, så har skyddets praktiska effekt urholkats med tiden. Nivån höjdes senast 2015, men innan dess var det tretton år sen senaste höjningen.
– A-kassan har bit för bit blivit allt sämre. Taket för ersättningen har inte räknats upp, men också genom de senaste årens skärpning av hur mycket man behöver ha jobbat för att överhuvudtaget kvalificera sig för ersättning, säger Anna-Kirsti Löfgren.
Med ytterligare hårdare regler riskerar systemet att långsamt förändras till en annan sorts modell, menar hon.
– Det finns på den borgerliga sidan en vilja och en tanke bakom att försvaga modellen via a-kassan.
Hotar skattemoralen
Lars Magnusson på Uppsala universitet är inne på samma linje och menar att a-kassan, med alla sina viktiga funktioner i den svenska modellen, helt håller på att förlora sin relevans.
En bieffekt av det urholkade skyddet blir att människor väljer att teckna privata försäkringar, vilket på sikt gör att hela den offentligt finansierade välfärden kan komma att ifrågasättas.
– Det skapar en mindre legitimitet för kollektiva försäkringssystem överlag. När de urholkas så letar folk efter annat, och sen kanske man undrar varför man ska betala skatt och ändå behöva ha privata försäkringar. Det kan skapa problem med skattemoralen och hela det välfärdssystem som vi har.
