Fram till förmögenhetsskattens avskaffande 2007 fanns detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder på detaljnivå. Statistiken byggde på deklarationsuppgifter som sammanställdes av Sveriges statistiska centralbyrå, SCB.
I relation till totala inkomster har hushållens samlade förmögenhet nästan fördubblats sedan mitten av 1990-talet – men till följd av förmögenhetsskattens avskaffande är det alltså ingen som vet hur utvecklingen sett ut på individnivå.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Gynnar stabiliteten”
Nu vill Riksbanken undersöka möjligheten att åter ta fram detaljerad data – bristen på statistik är nämligen ett problem när de vill studera effekterna av olika ekonomisk-politiska åtgärder, menar Jyry Hokkanen, statistikchef på Riksbanken.
– Med sådana uppgifter skulle vi kunna göra bättre analyser för penningpolitiken. Vi skulle kunna ta reda på hur förändringar i räntan slår mot olika typer av hushåll – något som också gynnar den finansiella stabiliteten, säger Jyry Hokkanen.
Nya metoder
Men eftersom några deklarationsuppgifter inte längre finns tvingas myndigheter nu till att använda sig av andra metoder än tidigare.
– Det man får göra är helt enkelt att låta bankerna och de finansiella instituten ta fram dessa uppgifter. Sedan får Riksbanken ta emot detta och göra en databas av det, säger Jyry Hokkanen.
Jesper Roine, forskare inom inkomst- och förmögenhetsfördelning vid Handelshögskolan i Stockholm, ser många vinster med att börja föra detaljerad förmögenhetsstatistik.
Då hushållens olika typer av tillgångsslag i form av företrädesvis bostäder och finansiella instrument levererar avkastning har andelen av Sveriges totala inkomster som kommer från kapital också vuxit. Vilka som sitter på ägandet har utifrån ett jämlikhetsperspektiv varit något av en knäckfråga.
– Som andel av alla inkomster så har kapitalinkomsterna blivit allt viktigare de senaste 20 till 30 åren – men vi vet ju inte vilka som sitter på själva ägandet, säger Jesper Roine.
Många har haft föreställningen att tillgångarna koncentrerats till ett fåtal rika. Samtidigt sker idag majoriteten av medborgarnas pensionssparande i fonder – ett sparande som förmodligen också står för en betydande del.
– Jag tror att det är en kombination av de två. Men får man fram hur det egentligen ser ut så skulle man ju kunna börja föra en konkret diskussion som inte utgår från förutfattade meningar, säger Jesper Roine.
Fler studier behövs
Behovet av att kartlägga fördelningen av hushållens förmögenhet är en fråga som aktualiserats världen över. Kanske i synnerhet efter den franska nationalekonomen Thomas Pikettys bok ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet” från 2013.
– Det finns en del studier i andra länder, men de bygger på urval och problemet är då att man missar stora delar av de riktigt stora förmögenheterna, sammanfattar Jesper Roine.
