– Det är oförsvarligt. Situationen i Jemen beskrivs av FN som världens värsta humanitära kris, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska freds.

De svenska leveranserna till de krigförande i Jemen accelererar. Även Saudiarabien, Bahrain och Kuwait som också deltar i Jemenkriget köpte svenska vapen i fjol. Under 2021 såldes svenska vapen för högre summor än vad vad som skett sammanlagt sedan kriget började.

Förenade Arabemiraten påbörjade sina inköp av radarsystemet Global eye 2015 när kriget i Jemen redan pågick. Systemet är en uppföljare till systemet Erieye, vilket sålts till Saudiarabien. Fedsforskningsinstitutet Sipri har varnat för att systemen kan användas för att upprätthålla blockaden av Jemen som bidragit till den hungerkatastrof som präglat landet under flera år.

– Det ligger i sakens natur att det är svårt att veta exakt hur vapen används i krig. Men vi vet att Erieye använts i kriget, troligen även Global eye, säger Linda Åkerström.

Mer vapen i osäkrare värld

Att vapenexporten i sin helhet ökar markant är en följd av ett osäkrare världsläge, enligt Carl Johan Wieslander, generaldirektör för Inspektionen för strategiska produkter, den myndighet som ansvarar för svensk vapenexport.

– Att den svenska krigsmaterielexporten ökar kan tydligt kopplas ihop med den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden. Framför allt europeiska länder, inklusive Sverige, avsätter större medel för materielanskaffning än tidigare, säger han i ett pressmeddelande.

Den svenska vapenexportören Saab gjorde under fjolåret en vinst på drygt två miljarder kronor. Linda Åkerström gläds dock inte med den svenska vapenindustrin.

– Det är sorgligt att det är det här Sverige bidrar med i allt större utsträckning. Det sista vi behöver i världen är mer vapen, säger hon.

På frågan om vad Saab vet om hur vapnen används svarar bolagets pressansvariga Mathias Rådström i mejl till Dagens ETC:

– Vi går inte in på hur våra kunder använder produkterna. Det är i så fall en fråga för dem att besvara.