Moderaterna kallar förslaget en ”frihetsreform”.
– Det ökar flexibiliteten i föräldraförsäkringen och underlättar livspusslet. Det möjliggör för alla föräldrar, både för de med ensam vårdnad och de med gemensam vårdnad, att förena arbetsliv med familjeliv i perioder i livet som kan kräva mer flexibilitet. Förslaget kan också underlätta för familjekonstellationer där man är fler än vårdnadshavarna som delar föräldraansvar för barnet. Förslaget bidrar till en mer modern föräldraförsäkring, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i ett pressmeddelande.
”Inte syftet”
Annika Strandhäll, S-kvinnors ordförande och tidigare socialförsäkringsminister, är djupt kritisk till förslaget och menar att det skulle slå hårt mot jämställdheten.
– Huvudsyftena med föräldraförsäkringen är att ta hand om och knyta an till sina småbarn samt att bidra till att öka kvinnors arbete och att även pappor är lediga med de små barnen, säger hon till Dagens ETC, och fortsätter:
– Ett så omfattande förslag som att överlåta 90 dagar kommer definitivt att leda till ett mindre jämställt uttag, där mormor, farmor, kvinnliga vänner och nannys tar dagar istället för pappor och andra män. I samma stund som männens uttag av föräldraledighet minskar så får det stora effekter på arbetsmarknaden. Det skulle bidra till ett nanny-system, och vi tycker inte att föräldraförsäkringen ska vara ett system för skattefinansierade barnvakter. Det är inte syftet.
Det går att göra rut-avdrag för barnpassning. Det är väl skattefinansierad nanny-verksamhet om något?
– Ja, det är det verkligen.
Ni satt länge i regeringsställning utan att ta bort det.
– Ja, men som företrädare för S-kvinnor är jag tydlig med att vi inte är positiva till rut-verksamheten, och att det går oproportionerligt stora skattemedel till rut som borde gå till vår välfärd istället.
När det handlar om vård av barn, vab, får både mor- och farföräldrar och andra, som till exempel den som bor tillsammans med någon av föräldrarna, också ta ut vab-dagar. Vad är skillnaden mot föräldrapenningen?
– Vab-dagarna har ju ett helt annat syfte. De handlar inte om att du ska ha möjlighet att avstå arbete när dina barn är små, utan när dina barn är sjuka. Föräldraförsäkringen har ett helt annat syfte.
Hur skulle jämställdheten påverkas om regeringens förslag blev verklighet?
– Dels så skulle det öka pressen på småbarnsföräldrar att minska uttaget av dagar, i synnerhet på mansdominerade arbetsplatser. Jag var själv högst ansvarig för den här försäkringen i fem år som minister och det är den försäkring som hela det svenska folket är mest nöjda med. Svenska pappor tar ut mest föräldraledighet av alla pappor i hela världen. Jämför med Danmark som har en likartad försäkring som vår, med det undantaget att de inte har några reserverade dagar för pappan mer än de första två veckorna efter födseln. Här i Sverige tar papporna idag 30 procent av föräldraledigheten, vilket är helt världsunikt. I Danmark tar de ut strax under tio procent. Det säger något om vikten av att värna föräldraförsäkringen. Och att förändringar måste ske med stor varsamhet, annars kan det få oanade konsekvenser.
Regeringens förslag är en eftergift till Sverigedemokraterna, tror Annika Strandhäll.
– SD vill ju ta bort alla reserverade månader helt, liksom Kristdemokraterna. Jag tror att regeringen försöker blidka dem genom vad de kallar ökad flexibilitet.
Skulle inte förslaget kunna underlätta mycket för personer som är självstående eller ensamstående med barn, för att kunna få hjälp och stöd med föräldraledigheten?
– Ja, det är definitivt en grupp som behöver ökat stöd. Och skulle man lägga fram ett förslag där man riktar sig till dem för att stötta föräldrar med ensam vårdnad så skulle vi naturligtvis vara beredda att titta på det. Men det är inte det förslag som ligger på bordet nu.
