Intervjun med den amerikanske ekonomen David Stuckler sker på ett flott i hotell på Stockholms absolut dyraste gata. Han är folkhälsoforskare och verksam vid Oxforduniversitetet och har tillsammans med Sanjay Basu, doktor i medicin, skrivit boken Åstramning till döds, som nyligen kom ut på svenska.
De har studerat fakta från den stora depressionen på 30-talet till den nuvarande. Ekonomisk nedgång försätter människor i risksituationer. När BNP-kurvan störtar sätter sig stressen i människors kroppar. Studier visar att länder med ekonomisk depression också får deprimerade medborgare. Ungdomar i krisens Grekland visar är mer drabbade av stress och psykiska problem än svenskar i samma ålder. Även hjärt-kärlsjukdomar ökade under landets svåra år. Slutsatsen är att ekonomisk recession kan var skadlig men fel nedskärningspolitik är direkt dödligt.
– Vad som verkligen spelar roll är hur politiker reagerar. När de reagerar med att kraftiga nedskärningar i centrala delar i välfärden vänder svåra förhållanden till allvarliga epidemier. Det har vi sett i Grekland med ökad alkoholism, hiv, tuberkulos och till och med malaria, säger David Stuckler.
Avlägsen katastrof
Men där vi sitter, på ett flådigt hotell i ett av världens rikaste länder, känns katastrofen i Sydeuropa väldigt avlägsen.
Arbetslöshet och effekterna av nedskärningspolitik drabbar sällan människorna som bor i kvarteren kring Strandvägen.
– Vår forskning visar att nedskärningarna i den offentliga budgeten slår absolut hårdast mot de svagaste grupperna. Folk blir arbetslösa, ser sina hus utmätas. De som fångas i skulder som de aldrig kommer kunna betala tillbaka.
Sedan Sovjets upplösning har få länders ekonomier kraschat lika hårt som i Grekland. Landets BNP har rasat med en tredjedel sedan 2008, arbetslösheten tredubblats. Internationella valutafonden, Europeiska centralbanken och EU-kommissionen, den så kallade trojkan, beviljade Grekland lån för att rädda ekonomin. Men med lånen kom också strikta krav på bland annat en kraftig minskning av den offentliga sjukvårdsbudgeten. Effekterna blev fullkomligt förödande och skapade vad David Stuckler kallar en ”grekisk folkhälsotragedi”.
– För Greklands del hade de inget val. Hur skulle de annars nå målen som trojkan satte upp som villkor för stödlånen?
Samma politik oavsett färg
Stuckler och Basu kunde inte finna någon tydlig skillnad i krispolitiken om regeringarna var höger eller vänsteranstrukna.
– Zapateros vänsterregering i Spanien skar ner. Den följdes av en högerregering som skar ner ännu mer. Jag kan förstå medborgarnas skepsis när de politiska skillnaderna i krispolitiken inte är så stora.
Efter andra världskriget hade flera europeiska länder ekonomiska problem. Men istället för att skära ner valde man investera i sociala program. Välfärdsstaten lanserades. Självmord i USA innan new deal visade en ökande trend men när det gjordes massiva investeringar i välfärden sjönk självmorden.
– Något som kan ses som så individuellt som självmord är nära sammanknutet med makroekonomin. Ibland accepterar vi lidande men vad våra data visar är att det inte behöver vara såhär. Vi kan göra något åt problemen.
