BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det stämmer att vi inte betalade någon bolagsskatt i Sverige under 2015, det var på grund av att vi har en relativt liten andel av vår verksamhet här, sett totalt på global nivå. Samt att vi har en stor andel utvecklingsresurser och investeringar i Sverige, säger Theo Kjellberg som är kommunikationschef på industriföretaget SKF med en omsättning på 76 miljarder kronor och en vinst på 5,8 miljarder samma år.
”Ingen skatteplanering”
Theo Kjellberg framhåller att SKF betalade skatt så sent som 2012 och att det inte är fråga om någon skatteplanering, eftersom skattesatsen totalt för bolaget ligger på 28 procent, vilket alltså är högre än i Sverige.
Lastbilstillverkaren AB Volvo (ej att förväxla med Volvo personvagnar) har enligt Skatteverkets siffror också nolltaxerat. Men detta ska inte ses som att man försöker smita undan sitt ansvar, menar kommunikationschefen Henry Sténson.
– Där vinsten uppstår, där beskattas den. Så det svaret blir fel om vi ska titta på Volvokoncernen som helhet, säger han.
En av anledningarna till att bolaget, helt lagligt, har kunnat nolltaxera är att koncernen gjorde stora förluster i kölvattnet av finanskrisen som de nu kvittar mot vinster. Men det förlustavdraget hade ätits upp mycket fortare om bolaget hade kunnat flytta hem vinsten från andra länder till Sverige.
– Vi betalade år 2015 5 miljarder i bolagsskatt, och det gjorde vi i de länder där vi tjänade pengar, som Brasilien och USA till exempel. Vi hade gärna tagit hem den vinsten till Sverige, då hade vi sparat ungefär 5 procentenheter i skatt, men så är inte regelverket, säger Henry Sténson.
Gör ni ingen vinst i Sverige?
– Jo nu gör vi det.
Så nu kommer ni börja betala skatt här?
– Ja, men det är ingenting som vi planerar i förväg. Vi betalar skatt där det finns en vinst att beskatta. Så vi bidrar till välfärden där vi tjänar pengar. Vi lever, tycker jag, på ett utomordentligt solidariskt sätt, säger Henry Sténson.
Aggressiv skatteplanering
Men alla håller inte med. LO-ekonomerna menar att bolagsskatten kan ha inverkan på var bolag väljer att lägga sina investeringar. Men senast en sänkning av skatten var på förslag så motsatte sig LO-ekonomerna det.
– Sverige har sedan skattereformen 1991 försökt hålla en konkurrenskraftig bolagsbeskattning. En strävan är att vi ska ha ett enkelt och transparent skattesystem, med bred bas och hålla nere skattesatsen, säger Åsa-Pia Järliden-Bergström som är skatteexpert på LO-ekonomerna.
Det blir därför extra problematiskt om bolagen inte är lojala och betalar de skatter de är ålagda, menar hon. Så länge bolagen håller sig inom lagens råmärken är det svårt att kritisera dem, men det kan ändå finnas anledning för dem att se över sin skattemoral.
– Om man ägnar sig åt aggressiv skatteplanering, även om det är lagligt som det ju i vissa fall verkar ha varit, så tycker jag att det är ett helt felaktigt agerande. Bara det att Skatteverket är tveksamt i många fall, gör att de stora multinationella bolagen bör fundera på hur de agerar, säger hon.
Sverige ligger redan lågt
Åsa-Pia Järliden Bergström är dessutom kritisk till hur jämförelser mellan bolagsskatten i olika länder brukar göras.
Hon menar att det inte är relevant att jämföra med exempelvis ett Europagenomsnitt rakt av utan att hänsyn måste tas till hur stora ländernas ekonomier är.
– I en jämförelse med ett vägt genomsnitt så ligger Sverige fortfarande lågt. De stora länderna har fortfarande högre skatt, och det finns ingen anledning för Sverige att gå före i ett slags ”race to the bottom”. Det här är välfärdsstater vi talar om, och de är beroende av sina skatteintäkter, säger hon.
Henry Sténson på Volvo delar bilden av att Sverige redan idag har ett fördelaktigt företagarklimat när det kommer till skatter.
– Sverige har idag en mycket förmånlig bolagsskatt, vi ägnar oss inte åt någon aggressiv skatteplanering, vi följer reglerna.
Fotnot: Siffrorna avser bolagskatten i koncernernas moderbolag.
I vissa fall betalar föregagen skatt genom andra bolag inom koncernen. Skanska betalade exempelvis 480 miljoner genom bolaget Skanska Kraft AB, enligt årsredovisningen.
