Våra hjärnor har svårt att få grepp om den typen av siffror. Så vi måste jämföra. För 83 miljarder skulle man kunna köpa 28 000 trerumslägenheter på 75 kvadrat. För 83 miljarder skulle vården kunna anställa 166 000 sjuksköterskor. För 83 miljarder skulle barnbidraget kunna höjas med 60 000 kronor för varje svensk barnfamilj.
Nu hamnade pengarna istället i bankernas bokslut, som vinst efter skatt.
Av detta kommer 51 miljarder delas ut till aktieägarna. Avsevärt mindre än förra årets rekordutdelning på 70 miljarder, men mer än snittet sedan 2005.
Man kan tycka att vinstfesten borde vara över. Att den senaste tidens skandaler skulle ha lagt sordin på stämningen. I Swedbanks fall är det väl närmast oundvikligt med lite sämre flöde i kranen. Och istället för att dela ut två tredjedelar av vinsten går nu hälften till ägarna. Men nästan tio miljarder i utdelning är ändå inte småpengar.
Kontrollerar bolån
Vad är det som föranlett vinstfesten? Hur tjänar bankerna sina pengar? Främst på att pytsa ut krediter mot ränta förstås. Det kostar en del att låna upp pengar, men mellanskillnaden mot utlåningsräntan är ändå betydande.
2019 landade storbankernas räntenetto – skillnaden mellan räntekostnaderna och ränteintäkterna – på 127 miljarder. Nytt rekord.
Det är bara Swedbank och Nordea som minskar utdelningarna. Handelsbanken och SEB kör på som vanligt – till Wallenbergs och Lundbergs stora glädje. Familjernas maktbolag är nämligen storägare och inhöstar därmed miljardsummor.
Mycket handlar om bolån. Allt fler köper villa och bostadsrätt, priserna är uppskruvade, och för att köpa dyrt måste man låna mycket. Svenskarnas bolåneskuld har mångdubblats – från 789 miljarder 2002 till 3 443 miljarder 2019. Även ifjol växte den med 5 procent.
För storbankerna har prisrallyt varit en lönsam affär. Tillsammans kontrollerar de tre fjärdedelar av bolånemarknaden. Andra aktörer – som Länsförsäkringar, Danske Bank och statliga SBAB – står sig slätt i jämförelse. I en rapport 2016 beskrev Konkurrensverket den svenska bolånemarknaden som en starkt koncentrerad oligopolmarknad.
Egentligen är det enkel matematik: En skuld för dig är en tillgång för bankerna. En tillgång med vidhängande intäkter i form av räntor. Och bankerna har inte bara tjänat storkovan på ökade volymer, utan också på höga marginaler.
Grattis, Wallenberg!
I tisdags släppte Finansinspektionen (FI) statistik över bankernas bolånemarginal. Det man beräknar är vad som kallas bruttomarginalen – den faktiska utlåningsräntan minus bankens alla finansieringskostnader. Bruttomarginalen har nästan tredubblats sedan finanskrisen, och i december 2019 låg den på 1,37 procent.
I kronor handlade det om en bruttovinst på 48 miljarder 2019. Så mycket vann alltså svenska banker på sina bolånekunder.
Boräntorna är visserligen låga i ett historiskt perspektiv, men bankernas kostnader är ännu lägre, och räntan du betalar på bolånet skulle kunna vara närmare noll.
Om det inte vore för att banken skär guld.
Marginalen har visserligen minskat lite sedan toppen för två år sedan. Enligt Finansinspektionen beror det på att bankernas finansieringskostnader har ökat något, medan andra talar om ”räntekrig”. Storbankerna har visserligen höjt räntorna på sistone, men tydligen inte tillräckligt för att upprätthålla samma marginaler.
Men Wallenbergare och Lundbergare har inget att gnälla över. Tvärtom.
”Den höga marginalen på bolån visar att det finns ett förhandlingsutrymme för konsumenter, samtidigt som banker kan behålla en god lönsamhet på bolån”, konstaterar Finansinspektionen, och man uppmanar oss att pressa räntekostnaderna genom att rösta med fötterna:
”Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk.”
Det skulle också bidra till att bankernas vinster sjunker.
En annan variant vore att statliga SBAB faktiskt pressar räntorna mer.
Kunden tvingas betala
Samtidigt är det svårt att ignorera skatten som verktyg. Med tanke på att det är staten som håller bankerna under armarna är det fullt rimligt med en bankskatt.
Regeringen har också, efter många om och men, aviserat en sådan.
”Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka”, skrev Finansdepartementet i höstas.
Det talas om en bankskatt på fem miljarder från 2022, pengar som ska gå till Försvaret.
Analytiker tror dock att det blir bankkunderna som får stå för notan. Alltså du och jag. Att bankerna kommer höja räntor och avgifter. Allt för att bevara vinsterna. Vilket i så fall vore helt i sin ordning, åtminstone om man frågar ägarna.
