Den ojämlika lönebilden uppmärksammas i rapporten Hur får vi bukt med löneskillnaderna mellan kvinnor och män i EU, utgiven av EU-kommissionen, och bekräftas av nya siffror från Eurostat. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män leder till att kvinnor tjänar mindre under sin livstid, vilket i sin tur resulterar i lägre pensioner och en högre risk för fattigdom för äldre kvinnor. År 2012 var fattigdomsrisken 21,7 procent för kvinnor över 65 år, att jämföra med 16,3 procent för männen.
Rapporten visar också att sysselsättningsgraden för kvinnorna i åldern 20-64 är 63 procent, jämfört med 75 procent för männen i samma åldersspann.
Åsa Löfström, universitetslektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, forskar kring löneskillnader mellan män och kvinnor och den könsuppdelade arbetsmarknaden.
– Jämlika löner får inte förväxlas med lika löner. Men värdet av det arbete du utför ska vara korrekt och helt oavsett om det utförs av en kvinna eller man. Fördelen är naturligtvis att du inte diskrimineras vid lönesättningen.
Flera förklaringar
Fortfarande finns det stora skillnader mellan män och kvinnors lönenivåer inom EU. Största skillnaden råder i Estland, med närmare 30 procent till männens fördel. Minst löneskillnader finns i Slovenien, med 3,2 procent, följt av Malta med 5,1 procent.
Sverige hamnar på plats 14 av de 28 EU-länderna, med 15,2 procents skillnad till männens fördel.
Att det är små löneskillnader i exempelvis Slovenien – även Polen och Italien har låga skillnader – behöver dock inte betyda att kvinnorna där har lyckats bättre i sina löneförhandlingar eller att länderna är mer jämställda. Det handlar också mycket om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden samt könsroller och traditioner.
– Det kan ju vara så att kvinnor i Slovenien varit mer framgångsrika men det kan också vara så att löneläget är allmänt lågt i landet och då kan lönegapet mellan könen aldrig bli speciellt stort heller. En tredje orsak kan vara att de kvinnor som faktiskt yrkesarbetar är relativt välbetalda, medan en stor del av kvinnorna överhuvudtaget inte ens finns på arbetsmarknaden, säger Åsa Löfström.
– I många länder förväntas kvinnorna vara hemmaarbetande när barnen kommit och de förväntas vara det till barnen är stora nog. Den sociala infrastrukturen kring barnfamiljerna saknas ofta, exempelvis att det saknas subventionerade dagis, och det omöjliggör för kvinnor att jobba utanför hemmet.
Brister i barnomsorgen får också barnafödandet att gå ner.
– Jag har länge hävdat att detta är den viktigaste orsaken till att det föds väldigt lite barn i dessa länder.
Ett annat problem är skattestrukturen. I vissa EU-länder har man fortfarande sambeskattning, vilket innebär att kvinnans lön läggs ovanpå mannens och beskattas mycket hårdare. I Sverige togs detta bort år 1971.
Därtill finns faktumet att när ett yrke blir kvinnodominerat innebär det ofta lägre löner, resonerar Åsa Löfström.
– Den stora skillnaden i Estland kan man spekulera kring men faktum är att östeuropeiska kvinnor ofta är relativt välutbildade men också att många jobb som i väst är högavlönade, som läkare, i öst är kvinnodominerade och av det skälet inte är högavlönade, inte ens efter murens fall.
Lönsamt med mer kvinnor
Kvinnor i Europa är underrepresenterade även inom politiken och ekonomin. Bara en tredjedel av forskarna och ingenjörerna i Europa är kvinnor. Även i sektorer som domineras av kvinnor är kvinnorna underrepresenterade i ledande positioner, särskilt på högsta nivå. År 2013 utgjorde kvinnorna bara 17,8 procent av styrelsemedlemmarna i de största börsnoterade företag i EU, och bara 4,8 procent var styrelseordförande. Andelen kvinnor med vd-ställning var ännu lägre, endast 2,8 procent.
För att få till en förändring tror Åsa Löfström på att presentera hårda fakta och visa siffror på hur jämställdhet kan förbättra EU:s ekonomi.
Det skulle vara en god affär för EU med mer jämlika löner och större kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden. Uträkningar från Umeå universitet visar att EU:s BNP skulle öka med 27 procent om kvinnor arbetade lika mycket som män, och hade samma lön.
