Resultatet visar att hela 68 procent av de tillfrågade både tror och hoppas att en 30 timmar lång arbetsvecka snart blir verklighet. 

– Jag tror resultatet är en reaktion på hur vi jobbar och hur mycket. Teknikutvecklingen har på många sett förenklat arbetslivet men också ställt nya krav på människors tillgänglighet vilket gör att återhämtningen inte blir lika bra, sägerAnna Troberg, Diks förbundsordförande, till Dagens ETC.

Varannan kommer inte orka

Fram till 1973, då dagens 40-timmars vecka infördes, minskade arbetstiden i Sverige i takt med att produktiviteten ökade. Sedan dess har utvecklingen gått i motsatt riktning. I dag producerar en genomsnittlig arbetstagare nästan lika mycket som två och en halv arbetstagare gjorde för 50 år sedan, enligt Diks rapport. 

Ändå förväntas vi jobba allt högre upp i åldern.

– I undersökningen svarade knappt hälften att de inte kommer orka jobba fram till pensionen. Det är väldigt alarmerande siffror. Tuffast är det för personer med fysiskt krävande arbeten.

Stödet för en 30-timmars arbetsvecka är allra starkast bland kvinnor i familjebildande ålder, det vill säga 30 till 49 år. Anna Troberg tror att det är en given reaktion på att den arbetstid som lagstiftades 1973 inte går i linje med vårt moderna samhälle. 

– Då var det oftast bara en förälder som jobbade i familjen medan en annan var hemma och tog hand om barnen. Även om det håller på att förändras så är det fortfarande kvinnor som drar det tyngsta lasset hemma – trots att de arbetar lika mycket som männen. 

Var tredje kille har tänkt om

Även om stödet bland unga är som starkast hos kvinnor har 29 procent av unga killar bytt fot i frågan och blivit mer positiva till kortare arbetstid. Enligt rapporten pågår en ideologisk förskjutning där allt fler ansluter sig till 30-timmars veckan.

– Pandemin har visat att det går att ställa om ganska fort. Sedan har unga också sett sina föräldrar slita för att få ihop jobb och privatliv. De vill inte ha det på samma sätt. Unga vill inte vänta på att börja leva.

Det resultat som förvånade Anna Troberg allra mest var hur brett stödet sträckte sig över partispektrumet. Bland Sverigedemokraterna låg stödet på omkring 40 procent och hos övriga riksdagspartier på 50 procent och uppåt. 

– Balansen mellan privatliv och arbetsliv är ju ingenting som styrs av partipolitik. Det är en upplevelse man har oavsett vilka man röstar på. 

Motargumenten ihåliga

Argumenten mot arbetsförkortning omfattar ofta oro för minskad produktivitet, ökade kostnader för arbetsgivare, förlust av konkurrenskraft och svårigheter med att hantera personalresurser effektivt. 

I ett inlägg på SKR:sarbetsgivarblogg skriver förhandlingschefen Jeanette Hedberg att kortare arbetstid inte är ekonomiskt genomförbart. 

”Att minska arbetstiden när det redan finns en brist på personal och det är svårt att rekrytera fler kommer sannolikt att öka bördan på befintlig personal ytterligare eftersom arbetet fortfarande måste utföras”, skriver hon i artikeln.  

Anna Troberg anser att argumenten mot arbetstidsförkortning är enkla att bemöta. 

– När människor går sönder så kostar det pengar. Samhället betalar väldigt mycket för stressrelaterad ohälsa. Genom att korta ner arbetstiden kan man också locka fler till välfärdsyrken som just nu är underbemannade på grund av de påfrestande arbetsförhållandena.

Mätbart positiva effekter

Enligt flera vetenskapliga studier och internationella prövningar har en kortare veckoarbetstid bevisat goda effekter på folkhälsan. När tankesmedjan Autonomy testade fyradagarsvecka på över 60 företag i Storbritannien uppvisade 71 procent av de anställda minskade nivåer av utbrändhet i slutet av prövoperioden, skriver de i sin rapport. 

Sedan den 1 april arbetar anställda i Köpenhamns kommun numera fyra dagar i veckan och i höst inleder intresseorganisationen 4 Day Week Global ett test med tre dagars ledighet på utvalda företag i Sverige.

Socialdemokraterna har inför valet 2026 börjat utreda förslag om kortare arbetsveckor. I en SVT-enkät svarar partierna V och MP ja på frågan om att lagstifta om kortare arbetsvecka, medan L, M, KD och SD är eniga om ett rungande nej. Centerpartiet till exempel menar att frågan bör ligga hos arbetsmarknadens parter. 

– Innan 1973 fanns det de som sa att det absolut inte skulle gå att jobba 40 timmar i veckan. På samma sätt finns det de som säger att vi inte kan sänka tiden nu heller. Men det kommer visst gå och faktum är att vi måste göra det. Människor säger att de inte kommer orka till pensionen och var lämnar det oss då?

Enkät: Så lång borde arbetsveckan vara: 

1. Hur lång tycker du att en arbetsvecka ska vara?

2. Om du fick en kortare arbetsvecka, vad skulle du göra med den extra fritiden?

Jonas, 25 år, butiksförsäljare, Hökarängen

– 25 timmar är lagom för ett arbete jag inte brinner för. Jag frilansar inom musikbranschen, vilket också är ett jobb. 

– Pengarna från frilansandet känns mer som en bonus för på fritiden vill jag ändå hålla på med musik.

Ali, 58, frukt- och grönsaksförsäljare, Haninge

–Jag jobbar sju dagar i veckan. Börjar klockan sju på morgonen och jobbar till klockan sju på kvällen. Det bästa hade varit om det räckte med fyra eller fem timmar. 

– Av tiden som blev över hade jag sovit.

Ruben, 26 år, PR-byrå, Skärmarbrink

–Jag hade gärna jobbat 30 till 35 timmar i veckan. 

– Då hade jag kunnat spendera mer tid med vänner och familj.

Daniela, 41 år, frisörtrainee och cafébiträde, Salem

– Jag har inget emot att jobba fem dagar i veckan. Jag är en sådan som håller i gång och fortsätter gärna göra det. 

– Om jag haft tid över vet jag inte riktigt vad jag hade gjort.

Liridon, 36 år, butiksförsäljare, Nacka

–Om jag fick samma lön som en heltidsanställning hade jag velat jobba 20 timmar i veckan. 

– Med tiden som blev över hade jag gått ut med min hund.

Malena, 30 år, psykolog, Farsta

–Jag vill jobba mindre och tror verkligen på sex timmars arbetsdag. 

– Om jag jobbade mindre hade jag kunnat ägna mer tid åt roller derby och ideellt arbete.

Estelle, 17 år, student och jobbar på hotell, Haninge

– Svår fråga, men max sju timmar om dagen. Det är svårt annars att hinna laga bra mat, städa, träffa familj och vänner och allt annat som behövs i vardagen.

– Umgås med mina vänner och min familj mer.

Birgitta Sang, 68 år, tidigare lärare, Hägerstensåsen

– Jag skulle vilja jobba så kort som möjligt. Nej men jag har jobbat som lärare och där finns ingen rimlighet i hur mycket vi arbetar, men jag skulle vilja jobba 35-40 timmar. Det vore nog lagom. Men jag tror också att det är viktigt att prata om arbetstempo, om vi jobbar 40 timmar men i ett lagom tempo så tror jag att det kan funka bra för många. Arbetsbördan alltså.

– Jag jobbade faktiskt så de sista åren. Då passade jag på att gå på museum, vara ute i naturen och vara med mina barnbarn. Göra det jag inte hann annars. Jag hade måndagen ledig så att jag hade längre helg.

Hur mådde du av det?

– Jag älskade mitt jobb, men det var skönt att ha en lång helg.

Peter, 59 år, mentalvårdare, Kungsholmen

– 30 timmar, sex timmars arbetsdag vore lagom.

– Återhämta mig. Träna och umgås med familj. Helt enkelt.

Amanda, 34 år, copywriter, Årsta

– Det är en fråga jag tänkt på mycket på sistone, jag tycker att det skulle kännas lagom med fyra dagar i veckan.

– Jag skulle vara med mitt barn, det är framförallt sen jag fick barn som jag har börjat ifrågasätta att vi jobbar så mycket. Det blir att livet bara flyger förbi och att man missar saker som är viktiga. Så jag skulle vara med min familj och med mitt barn. Sen tror jag att kortare arbetsvecka skulle leda till bättre folkhälsa, vi mår inte så bra, stressar mycket och har väldigt höga krav på oss själva.