I en undersökning utförd av undersökningsinstitutet Verian på uppdrag av fackförbundet Dik fick 2 030 personer i yrkesverksam ålder svara på enkätfrågor om arbetsförkortning. 

Resultatet visar att hela 68 procent av de tillfrågade både tror och hoppas att en 30 timmar lång arbetsvecka snart blir verklighet. 

– Jag tror resultatet är en reaktion på hur vi jobbar och hur mycket. Teknikutvecklingen har på många sett förenklat arbetslivet men också ställt nya krav på människors tillgänglighet vilket gör att återhämtningen inte blir lika bra, säger Anna Troberg, Diks förbundsordförande, till Dagens ETC.

Varannan kommer inte orka

Fram till 1973, då dagens 40-timmars vecka infördes, minskade arbetstiden i Sverige i takt med att produktiviteten ökade. Sedan dess har utvecklingen gått i motsatt riktning. I dag producerar en genomsnittlig arbetstagare nästan lika mycket som två och en halv arbetstagare gjorde för 50 år sedan, enligt Diks rapport. 

Ändå förväntas vi jobba allt högre upp i åldern.

– I undersökningen svarade knappt hälften att de inte kommer orka jobba fram till pensionen. Det är väldigt alarmerande siffror. Tuffast är det för personer med fysiskt krävande arbeten.

Stödet för en 30-timmars arbetsvecka är allra starkast bland kvinnor i familjebildande ålder, det vill säga 30 till 49 år. Anna Troberg tror att det är en given reaktion på att den arbetstid som lagstiftades 1973 inte går i linje med vårt moderna samhälle. 

– Då var det oftast bara en förälder som jobbade i familjen medan en annan var hemma och tog hand om barnen. Även om det håller på att förändras så är det fortfarande kvinnor som drar det tyngsta lasset hemma – trots att de arbetar lika mycket som männen. 

Var tredje kille har tänkt om

Även om stödet bland unga är som starkast hos kvinnor har 29 procent av unga killar bytt fot i frågan och blivit mer positiva till kortare arbetstid. Enligt rapporten pågår en ideologisk förskjutning där allt fler ansluter sig till 30-timmars veckan.

– Pandemin har visat att det går att ställa om ganska fort. Sedan har unga också sett sina föräldrar slita för att få ihop jobb och privatliv. De vill inte ha det på samma sätt. Unga vill inte vänta på att börja leva.

Det resultat som förvånade Anna Troberg allra mest var hur brett stödet sträckte sig över partispektrumet. Bland Sverigedemokraterna låg stödet på omkring 40 procent och hos övriga riksdagspartier på 50 procent och uppåt. 

– Balansen mellan privatliv och arbetsliv är ju ingenting som styrs av partipolitik. Det är en upplevelse man har oavsett vilka man röstar på. 

Motargumenten ihåliga

Argumenten mot arbetsförkortning omfattar ofta oro för minskad produktivitet, ökade kostnader för arbetsgivare, förlust av konkurrenskraft och svårigheter med att hantera personalresurser effektivt. 

I ett inlägg på SKR:s arbetsgivarblogg skriver förhandlingschefen Jeanette Hedberg att kortare arbetstid inte är ekonomiskt genomförbart. 

”Att minska arbetstiden när det redan finns en brist på personal och det är svårt att rekrytera fler kommer sannolikt att öka bördan på befintlig personal ytterligare eftersom arbetet fortfarande måste utföras”, skriver hon i artikeln.  

Anna Troberg anser att argumenten mot arbetstidsförkortning är enkla att bemöta. 

– När människor går sönder så kostar det pengar. Samhället betalar väldigt mycket för stressrelaterad ohälsa. Genom att korta ner arbetstiden kan man också locka fler till välfärdsyrken som just nu är underbemannade på grund av de påfrestande arbetsförhållandena.

Mätbart positiva effekter

Enligt flera vetenskapliga studier och internationella prövningar har en kortare veckoarbetstid bevisat goda effekter på folkhälsan. När tankesmedjan Autonomy testade fyradagarsvecka på över 60 företag i Storbritannien uppvisade 71 procent av de anställda minskade nivåer av utbrändhet i slutet av prövoperioden, skriver de i sin rapport. 

Sedan den 1 april arbetar anställda i Köpenhamns kommun numera fyra dagar i veckan och i höst inleder intresseorganisationen 4 Day Week Global ett test med tre dagars ledighet på utvalda företag i Sverige.

Socialdemokraterna har inför valet 2026 börjat utreda förslag om kortare arbetsveckor. I en SVT-enkät svarar partierna V och MP ja på frågan om att lagstifta om kortare arbetsvecka, medan L, M, KD och SD är eniga om ett rungande nej. Centerpartiet till exempel menar att frågan bör ligga hos arbetsmarknadens parter. 

– Innan 1973 fanns det de som sa att det absolut inte skulle gå att jobba 40 timmar i veckan. På samma sätt finns det de som säger att vi inte kan sänka tiden nu heller. Men det kommer visst gå och faktum är att vi måste göra det. Människor säger att de inte kommer orka till pensionen och var lämnar det oss då?

Enkät: Så lång borde arbetsveckan vara: 

1. Hur lång tycker du att en arbetsvecka ska vara?

2. Om du fick en kortare arbetsvecka, vad skulle du göra med den extra fritiden?