Att Nordhaus är en viktig forskare inom miljöekonomi verkar oomtvistat, han återfinns i referenslistan till en lång rad rapporter om klimat och koldioxidutsläpp och beskrivs ofta som en av de tidigare rösterna inom ekonomisk forskning med att ta upp miljö och klimat.

– Han är absolut en viktig forskare inom miljöekonomi. Han har skrivit mycket om klimatpåverkan och dess ekonomiska konsekvenser, säger Håkan Pihl som är forskare och rektor på Kristianstads högskola och har skrivit läroboken ”Miljöekonomi för en hållbar utveckling”.

– Han var kanske inte först med de här tankarna men han var tidig, säger han.

Används av IPCC

Nordhaus är även den som har konstruerat det sätt på vilket FN:s klimatpanel gör en del av sina beräkningar. De modeller som han har tagit fram i sin forskning ses som väldigt avancerade, menar Håkan Pihl.

– Han har också varit väldigt aktiv i diskussionen om hur man ska värdera framtida kostnader för klimatförändringarna och vilken nivå man bör ha på de koldioxidskatter som de flesta ekonomer nu förespråkar, säger Håkan Pihl.

Och det är just på den punkten som Nordhaus blivit allt mer kontroversiell. Han har genom åren fått allt mer kritik för att lägga sig på en låg nivå när det gäller beskattning och att låta marknaden ta hand om miljöproblem.

Formad av sin bakgrund

Professorn i miljöekonomi Thomas Sterner vid Göteborgs universitet menar också att Nordhaus idag ses som en väldigt försiktig röst i klimat­debatten, åtminstone i en svensk kontext.

– Det beror på ju lite på i vilket land man befinner sig. I USA var han länge en tydlig röst bland makthavare och politiker för att göra något åt problemen med klimatet, säger han.

– Han är nog mycket formad av den bakgrund han har, där han också har varit väldigt ensam. De som tog i hårdare blev ofta utfrysta i stället. Så ibland kan det behövas folk som både skriker högt och de som viskar, säger Thomas Sterner.

Många inom miljörörelsen ser de åtgärder som Nordhaus föreslagit som minst sagt milda idag. Thomas Sterner förklarar varför:

– Med svenska mått mätt och i ljuset av den senaste IPCC-rapporten så förespråkar han en låg skattenivå och milda restriktioner på utsläpp, säger han.

– Han har kallat temperaturbanor som hamnat på runt 3,5 grader för optimala. Sen har han visserligen garderat sig och sagt att det är under förutsättning att det inte sker nu okända saker, säger Thomas Sterner.

Det är både på miljöskatter men även utsläppsrätter som han lagt sig på en låg nivå, vilket kan få stora konsekvenser, menar Sterner.

– Man kan ju ha många utsläppsrätter eller få, och då får man antingen en stor eller en liten effekt på klimatet. Han har förordat en hög nivå.

"Vansinne"

Men andra går ännu längre i sin kritik av pristagaren. Max Jerneck forskar om hållbara energisystem på handelshögskolan och menar att ett pris till Nordhaus är som att underkänna det som FN:s klimatpanel precis presenterat.

– Jag tycker att det är skamligt. Precis efter att IPCC skriver att vi nu verkligen måste agera radikalt för att hålla temperaturen till 1,5 grads ökning så delar de ut ekonomipriset en person som säger att det mest kostnadseffektiva är att låta den stiga till 3 grader. Det skulle ingen annan klimatforskare som jag känner till skulle tycka var något annat än vansinne, säger han.

Max Jerneck tycker inte bara att det är Nordhaus slutsatser utan även själva beräkningsmodellen som är felaktig. Han menar att modellen inte tar hänsyn till att minskning av utsläpp är en investering som blir billigare ju tidigare i processen vi gör den, inte bara en kostnad.

– Enligt modellen kan man bara minska utsläppen genom att uppoffra konsumtion i nutid, för att då i framtiden få en belöning. Man får inga fördelar genom att minska utsläppen, det är bara en ren kostnad – så som Nordhaus ser det.

Motsatsen till klimatforskning

Debatter med andra miljöekonomer har ofta kretsat kring den så kallade diskonteringsräntan. Nordhaus har drivit linjen att vi måste räkna in en hög diskontering av kostnaderna för åtgärderna, att de måste vara väldigt lönsamma i framtiden för att vi ska ha råd att göra dem nu.

– Implikationen av detta blir att man skulle vänta med klimatåtgärder till framtiden för då har vi kanske mer pengar och kan bättre ta kostnaderna. Det är motsatsen till vad klimatforskare säger. Ju mer vi gör tidigt desto större chans har vi att undvika de mest katastrofala resultaten, eftersom uppvärmningen inte är linjär utan kommer att förstärka sig själv, säger Max Jerneck.

Fört samman ekonomi och miljö

Thomas Sterner på Göteborgs universitet framhåller dock att Nordhaus ska prisas för sin forskning, snarare än sina politiska förslag. Hans metoder att beräkna koldioxidutsläppens påverkan har varit viktiga, även om han ibland inte varit uppdaterad på alla nya rön om vilka skador som klimatförändringarna kan få, menar Sterner.

– Han är först och främst forskare och ska bedömas utifrån sina forskningsinsatser. Han har gjort viktiga forskningsbidrag genom att föra samman klimatmodeller och ekonomiska tillväxtmodeller.