Om du är skatteskriven i Spanien och sitter på en förmögenhet på tre miljoner euro (cirka trettio miljoner svenska kronor) eller mer – då måste du bidra med mer skatt de närmsta åren. En ny tillgångsskatt ska införas under åren 2023 och 2024.
Finansminister María Jesús Montero bekräftade under en presskonferens i slutet av september att regeringen till slut kommit överens om att beskatta landets allra rikaste. Det var från början ett förslag för skattereform som kom från vänsterkoalitionen Unidas Podemos – ett förslag som socialdemokratiska PSOE fram till nu har motsatt sig.
Nu godkänns dock förslaget tillfälligt eftersom ”världsläget har förändrats kraftigt”, som den PSOE-knutna finansministern uttryckte det.
Den här beskattningen på tillgångar är bara en i en rad justeringar med syfte att lindra effekterna av skenande inflationen och de stigande energipriserna.
Miljarder till statskassan
Inflationen ligger på drygt 10,5 procent i Spanien, elpriset har stigit med drygt 60 procent för abonnenter och livsmedelspriserna har stigit med nära 14 procent, uppger det spanska finansministeriet. Omkostnaderna väntas stiga ännu mer i vinter.
Enligt María Jesús Montero kommer just den här skatten inte att beröra mer än cirka 23 000 individer eller 0,1 procent av skattebetalarna. Hon kallar det en solidaritetsskatt eftersom intäkterna kommer att användas direkt till att stötta de hushåll med de lägsta inkomsterna. Men det är fler skatter på gång.
De med tillgångar mellan två och fem miljoner euro (runt 20 till 50 miljoner svenska kronor) ska beskattas med ytterligare 1,7 procent, de med fem till tio miljoner euro med 2,1 procent och de som har tillgångar på tio miljoner eller mer får räkna med 3,5 procent.
Dessutom ska skattesatsen på inkomster över 200 000 euro (cirka två miljoner svenska kronor) höjas med en procentenhet – från 26 till 27 procent och kapitalvinstskatten för inkomster på över 300 000 euro höjs ned två procentenheter från 26 till 28 procent.
Totalt är det ungefär 100 000 spanjorer som får betala mer i skatt.
– När jag talar om rika människor handlar det alltså om miljonärer. De nya skatterna kommer att skydda 99 procent av medborgarna, säger María Jesús Montero i en fördjupande intervju i La Sexta.
Alla dessa justeringar tillsammans väntas inbringa 3,1 miljarder extra euro till statskassan – ungefär 31 miljarder svenska kronor.
”Progressivt och rättvist”
Samtidigt ska inkomstskatten sänkas för de med en årsinkomst upp till 21 000 euro vilket också är den spanska medelinkomsten. Denna skattesänkning kommer enligt Montero att gagna nästan hälften av den spanska arbetsstyrkan medan de sammanlagda skattehöjningarna drabbar högst en procent.
– Sedan vi kom i regeringsställning har vi arbetat för ett mer progressivt, effektivt och rättvist skattesystem som garanterar både social rättvisa och ekonomisk effektivitet, hävdade María Jesús Montero under en presskonferens, utan att vidare kommentera att hon och hennes parti fram tills nyligen motsatt sig Unidas Podemos nästan identiska förslag.
Vänsterregeringens olika parter har haft svårt att hålla samman sedan kriget bröt ut och varit nära att splittras vid några tillfällen, bland annat med anledning av satsningar på försvar och vapenleveranser till Ukraina som Unidas Podemos motsatt sig i ett tidigt skede.
De här nya skatterna ses internt som en seger för Unidas Podemos och en eftergift för PSOE, enligt källor dagstidningarna El País och El Mundo.
Tryck på banker
Samtidigt har skattefrågan och reformerna eldat på den klassiska höger-vänsterkonflikten i Spanien. Regionsregeringarna har också visst ansvar för beskattning och i de regioner som styrs av det traditionella högerpartiet PP (Partido Popular) har man valt en annan väg. I Andalusien till exempel har fastighetsskatten sänkts och förmögenhetsskatten tagits bort helt. Högerstyrda regioner som Murcia och Madrid har följt i deras spår.
Detta menar centralregeringen är skattedumpning och illojalt konkurrensmässigt mot resten av Spanien. Den nya skattereformen är däremot central och kan inte slopas av de autonoma regionerna.
Den här nya skattereformen följer på en annan, också tillfällig, extraordinär beskattning – mycket kontroversiell bland delar av det spanska näringslivet och högerpolitiker. I somras beslutade regeringen nämligen att särskilt beskatta stora banker och energibolag de kommande två åren, också det för att mildra effekterna av den rekordhöga inflationen i landet.
María Jesús Montero håller fast vid beslutet trots att berörda banker och bolag hotar med att ta regeringen till rätten eftersom dess beslut, hävdar de, hotar deras fortlevnad.
Regeringen räknar med att kommer inbringa cirka 1,5 miljarder euro per år. Skatten för energibolag väntas i sin tur ge runt två miljarder euro i skatteintäkter per år.
Högern fruktar företagsdöd
Högerpartiet PP och högerextrema Vox motsätter sig de extraordinära skatterna med hänvisning till att även företagen drabbas hårt av rådande ekonomiska kris och att spanska banker och bolag måste vara ”konkurrenskraftiga i en osäker värld”.
– Utöver de viktiga skatteintäkter detta genererar är det viktigt att medborgarna ser att det inte bara är de som får stå för kostnaderna. Bankerna kompenserar redan sig själva generöst inför den ekonomiska krisen, med höjda lånekostnader och räntor. Det kommer att generera en extraordinär vinst och därmed möjlighet att bidra lite mer, säger María Jesús Montero i tv-programmet La Sexta.
Reformpaketet måste först godkännas i parlamentet – vilket det väntas göra under rådande omständigheter – för att införas i januari 2023.
Våren 2023 går spanjorerna till val för att välja en ny regering.
