”Det är för varmt för att jobba idag”. Uttrycket är oftast inte allvarligt menat i dagligt tal, men i framtiden kommer det att vara verkligheten för miljoner arbetare världen över. Det är byggnadsarbetare och jobb inom lantbruk som utförs utomhus som främst påverkas, men också textilarbetare som i många länder arbetar i fabriker utan luftkonditionering.
Många kommer att ha svårt att utföra sina arbetsuppgifter när de stigande temperaturerna
gör jobbet outhärdligt, medan andra kommer att jobba långsammare. Och det slår hårt mot ekonomin, och i förlängningen människors möjlighet att försörja sig.
Försiktig beräkning
Den här bilden målas upp när FN:s arbetsorgan International labour organization (ILO) skriver en rapport om hur arbetsmarknad och ekonomi påverkas av den globala upphettningen. I rapporten har författarna använt beräkningar från FN:s klimatpanel IPCC och prognoser för temperaturer, luftfuktighet och vind för att gå igenom region för region för att kartlägga arbetarnas villkor. Det handlar om jordbrukare i Nordamerika, arbetare på sockerplantagen i Sydamerika, utomhusjobb i städer i Zimbabwe och tegelstenstillverkning i Indien.
Trots att man använt försiktiga antaganden med en temperaturökning på bara 1,5 grader (sedan förindustriell tid) och dessutom räknat med att jobben kommer att kunna utföras i skuggan så blir konsekvenserna stora. Vid år 2030 kommer i genomsnitt 2,2 procent av världens arbetade timmar att gå förlorade varje år, vilket innebär ett produktionsbortfall på 80 miljoner heltidstjänster, enligt ILO.
– Effekten av värmestress på arbetets produktivitet är en allvarlig konsekvens av klimatförändringarna, förutom de andra effekterna som förändrade regnmönster, stigande havsnivåer och förlorad biologisk mångfald, säger Catherine Saget, chef för ILO:s forskningsenhet och en av författarna till rapporten, i ett pressmeddelande.
Ojämlik börda
Det är i fattiga länder som ekonomin drabbats hårdast. När temperaturökningarna blir påtagliga blir det samhällen som inte har möjlighet att snabbt möta förändringarna som får det svårast. Länder i södra Asien och västra Afrika är redan utsatta och ojämlikheten i världens ekonomi kommer att öka. Det i sin tur kan komma att trigga nya flyktingströmmar, spår ILO.
– Utöver de massiva ekonomiska kostnaderna för värmestress, kan vi förvänta oss mer ojämlikhet mellan låg- och höginkomstländer och förvärrade arbetsförhållanden för de mest sårbara, såväl som förflyttning av människor. För att anpassa oss till den nya verkligheten krävs nu lämpliga åtgärder av regeringar, arbetsgivare och arbetare, med fokus på att skydda de mest utsatta, och behovet är brådskande, säger Catherine Saget.
