Vilket är precis vad det har varnats för i flera år. Inte för att just Huawei skulle stämma Sverige, men för att de handelsavtal som Sverige och många andra länder tecknar med varandra ger bolag som Huawei alltför stor makt – makt som i praktiken sätter företags vinster före nationellt självbestämmande.

– Detta mål gäller svenska 5G-nätet men det som varit stort i Europa är stämningar mot klimatrelaterade åtgärder, för att få fortsätta borra efter och utvinna olja och gas, säger Rikard Allvin, författare och expert på handelsfrågor, som nyligen kom ut med boken ”Frihandelns fångar: avtalen som hotar demokratin”.

– Danmark har till exempel erkänt att hotet om sådana stämningar påverkat deras klimatpolitik och att de fasar ut det fossila betydligt långsammare än de annars skulle ha gjort.

Har 70 liknande avtal

Hur stor chans Huawei har att ro stämningen hela i hamn låter Rikard Allvin vara osagt. Men om de skulle göra det väntar en ekonomisk smäll för Sverige. 

– Stämningen har lämnats in till den internationella tribunalen ICSID, en internationell skiljedomsdomstol underställd Världsbanken. Vad domstolen kommer fram till är som alltid omöjligt att säga, liksom hur stort skadeståndskrav Huawei kommer att lägga fram. I ett brev de skickat till svenska regeringen nämns siffran 5,2 miljarder kronor, men vi vet inte, det kanske slutar någonstans mellan 10 och 20 miljarder kronor.

Sedan 1960-talet har Sverige slutit omkring 70 olika bilaterala investeringsskyddsavtal. Tanken var från början att de skulle uppmuntra till och skydda utländska investeringar från klåfingriga regeringar i ­utvecklingsländer som plötsligt kunde expropriera utländsk egendom eller via andra typer av politiska åtgärder orsaka de utländska företagen ekonomiska förluster.

Flera länder har på senare år omförhandlat och uppdaterat sina investeringsskyddsavtal – men inte Sverige. Enligt rapporten International investment agreements – efficient ways to promote Swedish growth? från 2019 återspeglar detta ett synsätt på investeringsskydd som ”går tillbaka flera decennier”. 

Risken större än vinsten

Rapporten kommer fram till att de svenska investeringsskyddsavtalen inte tycks ha någon större effekt på svenska utgående direktinvesteringar i länder med vilka Sverige har avtalen. I bästa fall är dessa ”blygsamma”. Och när det gäller utländska investeringar i Sverige, det vill säga från länder utanför EU som Sverige har investeringsskyddsavtal med, motsvarar dessa endast 0,2 procent av de totala utländska investeringarna. 

– Regeringen brukar säga att investeringsskyddsavtal är viktiga och skapar möjligheter för svenska företag, att det skapar tillväxt och jobb, men det finns det få belägg för. Medan baksidan kvarstår där vi utsätter oss för risken för stämningar, säger Rikard Allvin.

Vad är worst case scenario om avtalen inte justeras?

– Klimatkrisen och växande socioekonomiska skillnader gör att samhället behöver ta stora steg för att komma till rätta med dessa utmaningar. Men via ­avtalen finns risken att man tvingas betala hutlösa skadestånd till utländska investerare när de känner sig förfördelade. Om man lyssnar på svenska ministrar är detta ett överdrivet problem. Men nu har en stämning kommit, och om det vill sig illa är det i slutänden skattebetalarna som får stå för notan.