Sedan fastighetsskatten slopades för sju år sedan har Sverige förlorat mellan 77 och 105 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter. Det visar en beräkning som SEK, socialdemokratiska ekonomklubben, har gjort. Beslutet att ta bort fastighetsskatten år 2008 och ersätta den med en kommunal fastighetsavgift har haft stora fördelningspolitiska effekter, och de som gynnats mest är de med dyrast villor. Skälet är att den kommunala avgiften har ett tak, vilket fastighetsskatten saknade.
– Vid bostäder som är värda mycket slutar ägaren att betala vid en viss nivå, säger Elis G. Örjes, skribent på SEK och en av dem som gjort beräkningen.
Om skatten återinfördes skulle det ge mellan elva och femton miljarder kronor netto till statskassan, enligt samma beräkning. Det är pengar som skulle räcka till att tredubbla regeringens nuvarande satsning på fler bostäder.
– Om man satsar på att bygga hyresrätter så skulle vi se en omfördelning, speciellt för dem som i dag står utanför bostadsmarknaden. Om de fick billiga hyresrätter så vore det en väldigt omfördelande politik, säger Elis G. Örjes.
”Bingo för de rika”
Också Mats Persson, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, är positiv till att återinföra fastighetsskatten. Det främsta skälet är att det skulle göra skattesystemet symmetriskt. Tack vare ränteavdraget får villaägare i dag skatteavdrag för sina fastigheter, men utan att kapitalföremålet, det vill säga villan, är beskattad.
– Sedan tycker jag av rena fördelningsskäl att det är en bra skatt. Den blir dyrare ju finare villa du har. Det slår väldigt rättvist, säger Mats Persson.
Han säger också att slopandet av fastighetsskatten har lett till en ojämlikhet som inte enbart har med skattekronor att göra. Att skatten försvann gjorde nämligen att huspriserna sköt i höjden, vilket odelat gynnar villaägare.
– Det var bingo för de rika. Hur mycket som fallit bort i skatteintäkter är en sak, men räknat i kapitalvinst för de som äger fastigheterna handlar det om hundratals miljarder, säger han.
Fastighetsskatten blev en het fråga inför valet 2006 när alliansen gick till val på att avskaffa den. Efter valsegern dröjde det bara drygt ett år innan regeringen lade fram motionen där skatten avskaffades från och med januari 2008.
Regeringen vill inte höja
Inför valet 2014 seglade frågan åter upp på agendan. Det sedan dåvarande finansminister Anders Borg (M) skickade ut ett brev till alla villaägare i Stockholm med budskapet att fastighetsskatten kunde komma att höjas med 25 000 kronor om året för en genomsnittlig villa om Socialdemokraterna kom till makten. Magdalena Andersson (S) gick genast ut och dementerade.
– Vi socialdemokrater vill inte återinföra fastighetsskatten. Det är en skatt som inte är omtyckt, sade hon vid en pressträff.
Den hållningen har inte förändrats. När Dagens ETC söker Magdalena Andersson för en kommentar hälsar hon via sin pressekreterare att det inte finns några planer på att återinföra skatten.
Pensionärer kan undantas
Men alla delar inte den negativa inställningen till fastighetsskatten. Så sent som i september gick IMF, Internationella valutafonden, ut med att Sverige bör återinföra fastighetsskatten.
Ett av de vanligaste argumenten emot att återinföra fastighetsskatten är att det slår mot personer med låga inkomster och utan pengar på banken, men som bor i högt värderade hus. Typexemplet är en pensionär som bor i ett hus de ärvt på attraktiv mark. Men ett återinförande av fastighetsskatten behöver inte drabba den här gruppen, menar Elis G. Örjes.
– Det finns väldigt många lösningar. En som är enkel är att undanta till exempel pensionärer med villa från systemet. Det är en så liten grupp det gäller så det skulle inte påverka skatteintäkterna särskilt mycket, säger han.
