Efter förhandlingen har arbetsgivaren den juridiska rätten att ändå genomföra omorganisationen så som hen vill, trots fackets protester.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men om skyddsombudet invänder att den påtänkta omorganisationen riskerar att äventyra de anställdas fysiska eller psykiska hälsa måste arbetsgivaren lyssna på detta och kan inte fortsätta enligt sin plan förrän skyddsombudet anser att hälsoaspekterna tillgodosetts.
Företräder arbetstagare
Arbetsmiljölagen tydliggör att chefen är ansvarig för arbetsmiljön, men dessutom ska det finnas ett skyddsombud. Skyddsombudets uppgift är att företräda arbetstagare i arbetsmiljöfrågor, verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och bevaka att det finns tillräckligt skydd för att hantera risker i arbetsmiljön samt hålla koll på att arbetsgivaren genomför ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kraven på ett systematiskt arbetsplatsarbete kan vara guld värda för den/de som vill åstadkomma ett hälsosamt arbetsklimat. För inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (regleras i föreskrifterna Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1) kan väldigt mycket rymmas.
Dessa föreskrifter klargör att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten – och det ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Riskerna i arbetsmiljön ska undersökas fortlöpande så att eventuella problem snabbt upptäcks och åtgärdas.
Skyldig att anlita hjälp
Att inte ha kunskap eller kompetens för att undersöka eller åtgärda problem duger inte som ursäkt från en ansvarig chef. När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren enligt regelverket anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.
Skriftliga rutiner
Varje arbetsgivare som har minst tio arbetstagare ska ha en skriftlig arbetsmiljöpolicy och skriftliga rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Policyn bör ha mätbara mål.
Föreskrifterna om det systematiska arbetsmiljöarbetet tydliggör att en tillfredsställande arbetsmiljö utmärks av till exempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, variation, samarbete och sociala kontakter. Skyddsronder ska genomföras för att upptäcka vilka risker som finns i arbetet.
Skyddsrond om hur du mår
En psykosocial skyddsrond kan vara ett utmärkt verktyg för att upptäcka om problem – till exempel sexuella trakasserier, kränkningar eller härskartekniker – förekommer på arbetsplatsen.
På hemsidan prevent.se finns rekommendationer för vad en psykosocial skyddsrond kan innehålla och förslag på hur frågor kan formuleras för att få svar på hur anställda trivs med arbetets innehåll, arbetsorganisationen, arbetsbelastning, stämningen på jobbet, ledningen, kompetensutveckling med mera. Skyddsronderna ska alltid dokumenteras, även i små företag med färre än tio anställda.
Av dokumentationen ska upptäckta risker framgå. Därefter upprättas en handlingsplan för förbättringar. I handlingsplanen ska det stå vad som ska förbättras, när det ska ske och vem som ansvarar för det. Om det finns olika åsikter om huruvida något är farligt eller inte antecknas även det.
Skyddsombud kan avsättas
Arbetstagarna utser skyddsombud på en arbetsplats. Ofta sker detta genom facket, men även om det inte finns någon fackklubb på arbetsplatsen har arbetstagarna ändå rätt att välja skyddsombud. Skyddsombud som inte längre har de anställdas förtroende kan avsättas av dem som valt dem.
Juridiska rättigheter
Skyddsombudet har inte bara stora möjligheter att verka för en tillfredsställande arbetsmiljö i den dagliga verksamheten. Dessutom har skyddsombuden juridiska möjligheter att reagera på brister i arbetsmiljön: genom hänvändelserätten, stoppningsrätten och rätten att överklaga.
Kraftfulla böter
Hänvändelserätten innebär att ett skyddsombud har rätt att vända sig till Arbetsmiljöverket och begära en åtgärd eller en undersökning av något på arbetsplatsen.
Beaktas inte kraven av arbetsgivaren, har skyddsombudet rätt att begära att Arbetsmiljöverket prövar om ”föreläggande” (att företaget ifråga måste åtgärda något – till exempel rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet) eller ”förbud” ska meddelas.
Ett föreläggande kan förenas med vite, vilket innebär att den arbetsgivare som inte kommer tillrätta med ett hälsoproblem eller olycksrisk, tvingas att betala en summa pengar, vilket kan handla om flera hundra tusen kronor.
Rätten att stoppa arbetet
Stoppningsrätten ger skyddsombudet rätt att – utan chefens godkännande – avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa.
Ett skyddsombudsstopp går till så att skyddsombudet meddelar arbetsgivaren att hen upplever att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa och att hen därför har stoppat arbetet. Meddelandet behöver inte vara skriftligt. Därefter tar arbetsgivaren ställning till skyddsombudsstoppet.
Håller arbetsgivaren med, tar hen över stoppet och startar inte arbetet igen förrän riskerna är undanröjda och arbetet säkert. I dessa fall behöver ingen kontakt tas med Arbetsmiljöverket.
Håller arbetsgivaren inte med kontaktas däremot Arbetsmiljöverket så att myndighetens inspektörer får avgöra om arbetet ska fortsätta vara avbrutet eller inte.
Oftast gör de en inspektion på arbetsplatsen så snart som möjligt, men ibland avgör de ärendet via telefon. Arbetsmiljöverkets prövning av skyddsombudsstoppet leder fram till ett beslut om ett förbud (de tvingar arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet) eller till ett beslut om att inte förbjuda arbetet. I det fall de beslutar om att inte förbjuda arbetet kan arbetsgivaren återuppta arbetet direkt.
Rätten att överklaga
Får skyddsombuden inget stöd från Arbetsmiljöverket har ett huvudskyddsombud rätt att överklaga beslut till en förvaltningsrätt (det finns olika typer av skyddsombud som har olika roller: Lokala skyddsombud, regionala skyddsombud och huvudskyddsombud).
Det är Arbetsmiljöverket som utövar tillsyn över att arbetsmiljölagen och föreskrifterna följs. En arbetsplats ska alltid vara beredd på att utsättas för en inspektion av hur det arbetsmiljörättsliga regelverket efterlevs.
Följer inte arbetsgivaren kraven kan Arbetsmiljöverket meddela föreläggande och förbud som förenas med vite. Skyddsombuden har också rätt att närvara vid Arbetsmiljöverkets inspektioner av en arbetsplats.
