BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: ”Känns hopplöst när skulderna bara växer”
På fem år har inkassobolagens intäkter ökat med 65 procent – från elva miljarder till 28 miljarder. Samtidigt har även skulderna hos Kronofogden växt. Förra året hade svenskarna skulder på drygt 72 miljarder kronor. Att inkassobranschens lönsamhet därmed ökar syns i årsredovisningarna hos samtliga av de största inkassobolagen – Intrum Justitia gjorde till exempel en vinst före skatt på drygt 1,2 miljarder 2014. Det är visserligen i hela koncernen, som också omfattar verksamhet utomlands. Men samma trend syns även hos de andra stora inkassobolagen, som Svea inkasso och Lindorff.
Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, menar att branschens lönsamhet är uppenbar.
– Att inkassobranschen vuxit så som den har gjort beror förstås på att det går att göra så mycket pengar, och det i sig är ett symptom på att något är väldigt fel, säger han.
Omöjlig situation
Han menar att människors skulder har blivit en guldgruva för inkassobolagen. Det till stor del tack vare räntor och avgifter, som gör att den skuld som från början kanske inte var särskilt stor, snabbt växer.
– Ibland är en kund som inte betalar sin skuld mer lönsam än en som betalar den. Med höga räntor växer hela tiden summan pengar som ska hämtas in, och många klarar därför aldrig att betala tillbaka. Att det finns affärsverksamheter som gör stora vinster tack vare det tycker jag är fruktansvärt, säger Jan Bertoft.
En uträkning som Svenska dagbladet har gjort visar att av skulderna för enskilda mål utgörs nästan hälften av räntor och avgifter. Lisabeth Persson, vice ordförande i Riksförbundet Insolvens, menar att skulderna blir ännu större när de säljs från ett inkassobolag till ett annat.
– Det är inte ovanligt att det görs, och då lägger det bolag som köpt skulden sin ränta på ett lån som redan har ränta, vilket gör att det i praktiken blir ränta på ränta, trots att det inte är tillåtet. För inkassobolagen är det ju rena paradiset, men för den skuldsatte blir situationen snabbt omöjlig, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: ”Känns hopplöst när skulderna bara växer”
Lån som en lösning
Idag är nästan var fjärde av dem med skulder hos kronofogden, runt 100 000 personer, så kallade evighetsgäldenärer. Det innebär att de har varit skuldsatta i minst 20 år. Många av dem kommer aldrig att bli av med sina skulder.
– Många har hängt kvar sedan 90-talskrisen. Fordringsägarna släpper dem inte. Räntan är ofta hög eftersom den baseras på de räntor som var då, och för många av dem växer skulderna trots att de betalar av varje månad via löneutmätning. Det enda alternativet för dem är att få skuldsanering, säger Börje Johansson på kronofogdemyndigheten.
Att skulderna bara ökar lär bland annat bero på att det har blivit lättare att ta lån, och att många köper varor på avbetalning. Jan Bertof menar att människor lockas att skuldsätta sig.
– I marknadsföringen framställs lån som en lösning, ”köp nu och betala senare”, man lockas att skuldsätta sig, även när det bara handlar om kapitalvaror, säger han.
Claes Månsson, ordförande i Svensk inkasso, håller med om att kreditsamhället har växt, och menar att ”utrymmet för slarv” ökar hela tiden. När fler konsumerar genom delbetalningar och lån blir det också lättare att hamna efter, när det sedan är dags att betala.
– Men när ett ärende har gått till inkasso, då betalar de flesta. Det är bara en liten del av fordringarna som går vidare till kronofogden, säger han.
Enligt Claes Månsson finns det cirka 15 dominerande inkassobolag i Sverige, som tillsammans står för en majoritet av alla intäkter. På senare år har flera banker också valt att sälja sina fordringar till någon av dessa, istället för att själva hantera kundernas skulder. Det gäller till exempel Nordea, Swedbank och Ica banken. Något som har fått kritik eftersom bankerna därmed avsäger sig ansvaret för lån de själva har gett, och dessutom ökar skulden när inkassobolagen lägger på sina avgifter och räntor.
