– En skam för Sverige, säger Rosaline Marbinah på Oxfam, en humanitär organisation som arbetar mot fattigdom och orättvisor i över 100 länder.

– Antalet fattiga i Sverige blir allt fler och att människor tvingas ta dyra lån för att fylla sina grundläggande behov är oacceptabelt. De här människorna behöver stöd – inte dyrare lån.

Att regeringen skulle komma med åtgärder mot skuldsättningen i Sverige var väntat, det har länge varnats för att svenska hushåll har för höga skulder. Att minska skatteavdragen på lån ger dessutom mer pengar till statskassan.

Men det förslag som regeringen lägger kommer inte att ha den avgörande betydelsen för skuldsättningen och samhällsekonomin som man låter påskina.

Förslaget påverkar inte bolånen – som är den i särklass största skuldsättningen – eftersom det skulle vara så impopulärt att många tror att det skulle leda till en säker valförlust i nästa val. Man lovar också att strykningen av avdragsrätt i blancolån inte skulle ha någon betydelse för företagslån.

Privatflyg och lustjakter

I stället stiftar regeringen en lag mot ränteavdrag för lån utan säkerhet, alltså allt från kontantinsatslån för köp av villor eller bostadsrätter, som är den största delen i pengar, till snabblån för dem som inte får pengarna att räcka till mat och hyra.

Har man en säkerhet för lånet så får man fortsatt dra av sin ränta i deklarationen. Som säkerhet, säger regeringen, kan man anmäla vissa fordon, privatflygplan, lustjakter, aktier eller fastigheter. Men har man ingen värdefull bil, flygplan, lustjakt, aktier eller fastigheter att sätta som säkerhet får man inte dra av räntan.

Just frågan om värdepapper och aktier som säkerhet är det ena som ändrats väsentligt från regeringens första förslag till lagförslaget. Det var först efter ett ramaskri från aktiesparare och näringslivsföreträdare som regeringen beslöt att godkänna aktier och värdepapper som säkerhet.

Detta kan på sikt minska lånen, men som Finansdepartementet själv påpekar i lagrådsremissen så kommer många av de mer välbeställda att kunna hitta säkerheter. Det kan inte fattiga, lågavlönade och de som lever på bidrag eller låga pensioner. 

Vet inte hur många

Men det här vet inte regeringen eller Finansdepartementet något om – de har inte tagit reda på hur många fattiga och ekonomiskt utsatta som sitter i den här situationen.

I mitt researcharbete för den här artikeln försökte jag ta reda på hur många människor av kött och blod som det handlar om.

Jag ringde till Skatteverket.

– Vi har tyvärr inte kännedom om den här gruppen. Fråga Statiska centralbyrån, SCB.

Så jag ringde SCB och talade med den avdelning som för statistik över konsumtionslån, som det kallas.

– Vi har tyvärr ingen statistik som redovisar den här gruppen. Men tala med Kronofogden.

Men Kronofogden kunde inte heller hjälpa mig.

– Vi kan dessvärre inte särredovisa de med mindre lån, höga räntor och låga inkomster. Men kolla med Finansinspektionen.

Jag kontaktade Finansinspektionen, men de visste inte heller.

– Det finns dessvärre ingen sådan statistik så det är svårt att säga. Men tala med Finansdepartementet, deras prognosavdelning borde ha tagit reda på detta och gjort uppskattningar.

Så jag talade med Andreas Högberg, opolitisk tjänsteman på Finansdepartementet som på uppdrag har skrivit stora delar av lagförslaget.

– Vi kan se konsekvenserna för olika hushåll, men det går inte att se exakt hur den grupp som kommer att drabbas hårdast ser ut.

Även skulder till myndigheter

Andreas Högberg talar hur stora hushållens skulder är för den här typen av lån – det handlar om mångmiljardbelopp – och att blancolånen står för en stor del av hushållens skulder, cirka sju procent.

Den nya lagen drabbar också de som har skulder till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Räntan på dessa skulder får med den nya lagen inte dras av. Idag har 66 000 svenskar skulder på totalt 57 miljoner kronor till Försäkringskassan.

Kronofogden räknar med att lagen kommer att innebära 15 000 nya ärenden hos myndigheten – Finansinspektionen räknar med en 30-procentig höjning.

Trots detta är båda myndigheterna i huvudsak positiva till den nya lagen.

– Vi vill se så många åtgärder som möjligt riktade mot överskuldsättningen i samhället, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.

– På kort sikt kommer det att öka anmälningarna till oss, men vi hoppas att det på lång sikt ska minska antalet människor som fastnar i överskuldsättning.

”Ett samhällsproblem”

Davor Vuleta förstår att regeringen vill gå hårt fram, antalet betalningsförelägganden när det gäller lån och krediter ökar starkt. Men inte heller Kronofogden kan se vilka föreläggande som gäller för blancolån, än mindre vilka det är som har tagit blancolånen som Kronofogden nu driver in.

– Vi har inte dessa möjligheter. Men jag vill flagga för att de här obetalda skulderna, bland annat blancolånen, ligger på drygt 130 miljarder kronor i indrivningsbelopp. Detta är ett samhällsproblem, säger Davor Vuleta.

– Oftast drabbas de som är utsatta socioekonomiskt, forskningen visar att det är sysselsättning och inkomster som är avgörande för om man hamnar hos Kronofogden eller inte.

Den stora ökningen av betalningsförelägganden gäller skulder på mellan 100 och 500 000 kronor, där många av dem är blancolån. David Vuleta berättar om rekordstora ökningar; 2016 kom det in 16 000 ansökningar till Kronofogden och 2023 hade det ökat till nära 60 000.

Ett avtal mellan Sveriges kommuner och regioner och inkassobolaget Intrum som slöts 2017 ökade Kronofogdens anmälningar radikalt. Avtalet handlade om kommunernas fordringar för till exempel sjukvård och sophämtning.

Enligt avtalet betalade Intrum 253,80 kronor för varje inkassoärende de tog över. När Intrum tar över skulden har bolaget rätt att lägga på 180 kronor i inkassoavgift, men den avgiften är för låg för att företaget ska gå med vinst. 

Men tar Intrum skulden vidare till Kronofogden har man dock rätt att lägga till ytterligare 380 kronor i inkassoavgift.

Indrivningen fördubblades

Detta var vad Intrum gjorde. Antalet skulder från kommuner och regioner som togs till Kronofogden för indrivning fördubblades.

Författaren och journalisten Lena Pettersson och Uppdrag Granskning hittade en rad fall vid sina granskningar av resultatet av överenskommelsen.

Det gällde till exempel 90-åriga Greta i Nora som för första gången i sitt liv betalade en hemtjänsträkning något för sent. Trots att hon betalt skickade Intrum ärendet till Kronofogden för indrivning av inkassoavgiften, Kronofogdens ansökningsavgift och Intrums ombudskostnad blev sammanlagt 1 720 kronor.

Greta blev så rädd efter det som hade hänt att hon sa upp hemtjänsten. 

Det här förfarandet pågår inte bara när det gället skulder till kommuner och regioner, utan det är mycket vanligt i stora delar av samhället. Bland andra hantverkare säljer sina fordringar till inkassobolag och till och med bankerna samlar ihop förfallna lån värda miljardbelopp och säljer dem till inkassoföretag, som sedan tar den till Kronofogden. Även den obetalda skulden får ett högt värde.

Kronofogden har genom sina hårda regler en nyckelroll i skuldträsket. Myndigheten ger en service till alla som vill ha sina skulder indrivna som praktiskt taget inte har någon jämförelse någonstans i världen.

Skuldsanering finns inte i paketet

Kronofogden tittar aldrig på en skuld utan driver den bara vidare. Har inte den skuldsatte hört av sig och ifrågasatt skulden så är hela maskineriet igång. Det utnyttjas av blufföretag och kriminella, som skickar skulden vidare till Kronofogden i hopp om att ingen ifrågasätter den. Detta förfarande kallas summarisk process och det finns inga som helst planer på att ändra den.

– Genom att gå in på vår hemsida och titta på Mina ärenden kan man kontrollera om någon har något krav på dig, säger Davor Vuleta.

Hos Kronofogden hänvisar man bara till de regler som gäller för myndigheten.

Men Kronofogden har också det som kan vara den enda lösningen för en svårt skuldsatt människa, nämligen att man kan besluta om en skuldsanering. Det innebär att personen i fråga får leva på existensminimum under en lång tid och betala av på sina avskrivna gamla skulder. 

Det är ofta enda chansen för individen att bli av med en skuld. Avskrivningar görs inte och efter en så kallad personlig konkurs finns fortfarande skulden kvar.

När man nu ökar skulderna på vissa lån med nära nog en tredjedel genom att ta bort avdragsmöjligheten kunde det vara en möjlighet att öka möjligheterna skuldsanering för att rädda de allra hårdast utsatta.

Men detta finns inte med i paketet. Det är fortfarande mycket svårt att få ett beslut om skuldsanering. För en ung människa är det nästan omöjligt.

– När det gäller skuldsanering så tittar vi på helheten. Är man 25 till 30 år så har man hela livet framför sig för att betala, då är det inte troligt att man får skuldsanering. Men är man äldre, hårt skuldsatt och inga möjligheter att betala inom en överskådlig framtid så ökar chansen, säger Davur Vuleta.

– Det är ännu för tidigt att säga om reglerna kommer att ändras efter den här nya reformen om avdragsmöjligheterna för ränta på blancolån. Vi på Kronofogden måste följa det regelverk som finns.

Kvinnor har sämre villkor

De företag som förmedlar blancolån är av uppenbara skäl negativa till den borttagna avdragsrätten.

– Vi är oroliga för nedtrappningen av avdragsrätten. Detta kommer att öka räntekostnaderna och många kommer att tvingas söka dyrare lånelösningar. Detta ökar risken för att de mest utsatta hushållen hamnar i en ond cirkel, säger Olle Gordh, VD för den stora låneförmedlaren Trygga.

Trygga förmedlar lån från en lång rad långivare, från banker till mindre utlånare, även lån med mycket höga räntor och till människor med betalningsanmärkning. 

De remissinstanser som svarat på den lagrådsremiss, lagförslaget, som skickats ut var till stor del positiva, men många, däribland Finansinspektionen, menade att det förändringen borde införas över längre tid. Nu är övergångstiden två år – 2025 halveras avdragen för dessa lån och 2026 tas avdragen helt bort. Flera tyckte också att lagen inte borde gälla gamla, redan ingångna lån.

LO gav stöd till lagen, men menade att man borde tittat mer på konsekvenserna för svårt utsatta och att det var utmanande att privatflygplan och dyra båtar kunde fungera som säkerheter. Jämställdhetsmyndigheten var kritisk över att ingen utredning om jämställdhetsaffekten gjort; kvinnor har fler blancolån än män och med sämre villkor.

Förändrade skatteneutraliteten

Inkassobolagen sa tvärt nej till lagen och från bankerna och ekonomiska intressenter fanns det mycket kritik mot att man tillät vissa typer av lån för konsumtion men inte andra – det förändrade skatteneutraliteten i lagstiftningen menade man.

De remissinstanser som fått genom en större förändringar av regeringens ursprungliga lagförslag var Aktiespararna, FAR, Företagarna, Konjunkturinstitutet, Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Svenskt Näringsliv anslutit sig, Svenska Bankföreningen och Svensk Värdepappersmarknad.

De krävde alla att aktier och värdepapper skulle kunna vara säkerhet för blancolån så att dessa lån skulle ge avdragsrätt för ränta. Och regeringen höll med och ändrade förslaget.

Men i huvudsak fanns det en övertygelse att det var viktigt att minska hushållens skuldsättning. Att man inte visste, eller brydde sig om vilka konsekvenser det skulle få bland de allra mest utsatta blev ingen viktig fråga i remissen.

Dagens ETC har inför den här artikeln varit i kontakt med Finansinspektionen, Kronofogden, Statistiska Centralbyrån, Skatteverket. Konjunkturinstitutet, Svenskt Inkasso, LO, Jämställdhetsmyndigheten och Konkurrensverket.