BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Skolverket har en fördelningsnyckel som skattar sannolikheten för att en elev inte ska bli behörig till gymnasiet. Vi ska prioritera huvudmän med skolor som har låga studieresultat. De som har en stor andel elever som skattas att inte bli behöriga till gymnasiet har då ha ett större behov av läxhjälp, säger Niklas Tedebo, handläggare på Skol­verket.

Mest till Stockholm

De kommunala skolorna i Stockholm får över 25,6 miljoner kronor vilket är i särklass mest. Även Linköping och Malmö ligger högt och beviljas 13,3 respektive 10,2 miljoner kronor vardera.

2017 sökte kommunerna och de privata skolaktörerna för så pass få timmar och elever att Skolverket inte behövde prioritera. Resultatet blev att mest pengar gick till börsnoterade Internationella Engelska Skolan. Den fick 20 miljoner kronor i bidrag trots att den gjorde en vinst på 152 miljoner kronor och har bland de bästa studieresultaten i landet. Det utlöste en våg av kritik. I år blir Engelska skolan utan pengar. Att Skolverket tvingats prioritera utifrån studieresultat välkomnas av Martin Karlberg, skolforskare vid Uppsala universitet.

– Om statsbidraget går till skolor och elever som behöver det mest så är det definitivt ett steg i rätt riktning, säger han.

Svårt att nå alla

Martin Karlberg betonar att han tycker att läxor är bra och menar att de får goda effekter för studieresultaten, inte minst i högstadiet. Men läxhjälp i skolan som fenomen är han kritisk till.

– Det finns en norsk studie som visar att den har svårt att nå ut till de elever som behöver den mest. Alltså de som har sämst förutsättningar, som elever i socioekonomiskt utsatta områden med svagt stöd i familjen.

En utvärdering vid tio skolor gjord av Skolverket 2014 kom fram till liknande resultat. De elever som sökte sig till skolornas läxhjälpstimmar var främst de redan studiemotiverade. Att göra läxhjälp obligatorisk skulle vara ett sätt att tackla problemet, men skulle också innebära andra problem menar Martin Karlberg.   

– Skulle man göra det obligatoriskt i grundskolan från hela mellanstadiet och uppåt så skulle det nå alla. Då skulle man å andra sidan få längre skoldagar och en del elever har en situation då de kanske inte orkar koncentrera sig hur länge som helst.