– Vår utgångspunkt är att det har avgörande betydelse om de som har makt till att fatta viktiga beslut om samhällsutvecklingen har inkomster som långt överstiger dem för vanligt folk. Det är också viktigt att kunna påvisa trender i den här utvecklingen, säger hon.
Fortsatt trend
Och trenden är att maktelitens inkomster fortsätter att dra ifrån. De 50 mest högavlönade direktörerna i den ekonomiska eliten hade 2018 en högre genomsnittsinkomst än någonsin tidigare, motsvarande inte mindre än 60,8 industriarbetarlöner. Något som i sin tur motsvarar en månadsinkomst på i genomsnitt 1,9 miljoner kronor.
– Om vi ser till makteliten i genomsnitt har de 20 gånger mer i olika former av inkomster än en vanlig industriarbetare. Vi anser att det är viktigt att medvetandegöra det här för vanligt folk. Detta eftersom det är ett allvarligt problem när de som har makt att påverka utvecklingen i samhället, inte längre kan relatera till vanliga människors livsvillkor, säger Anna Almqvist.
Varför fortsätter makteliten att dra ifrån inkomstmässigt?
– Dels tror vi att vad som driver den här utvecklingen är den generella trenden i samhället, med ökande inkomstskillnader. Specifikt kan vi också se att den översta toppen drar ifrån och driver på. Nu är de – i relation till vanliga arbetare – uppe på samma nivåer som under 30-talet.
Utvecklingen handlar till viss del om ett skifte i vårt allmänna sätt att tänka kring ekonomisk fördelning och rättvisa, resonerar hon.
– Det är en del av en bredare samhällsförändring, om hur vi ser på inkomstskillnader och ekonomisk rättvisa. Många svenskar tror allmänt att Sverige fortfarande är ett föregångsland när det kommer till jämlikhet, men så är det ju tyvärr inte längre.
Vad kan göras för att hejda skenande inkomstskillnader mellan vanligt folk och makteliten?
– Dels behöver vi se över det här med kapitalskatten, som idag är väldigt låg. Så kan vi inte ha det, utan ska vi komma åt det här med de skenande inkomstskillnaderna, är den en jätteviktig del av det. Sedan har vi såklart det här med värnskatten, som nyligen tagits bort. Vilket var att gå i helt fel riktning, säger Anna Almqvist.
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO, är rejält upprörd över utvecklingen.
– Det är rent ut sagt för jävligt! Trots allt vackert tal om ökad jämlikhet från våra politiker, så händer ingenting.
Två saker anser han behöver ske för att de ökande inkomstskillnaderna ska kunna motverkas.
– Vi måste ha en ny skattepolitik. Som det ser ut idag har vi något utav ett skattefrälse. I andra ändan måste de människor som lever på sjukpenning, a-kassa, pension och försörjningsstöd komma ikapp och få det bättre ställt. Vi behöver en skattereform med siktet inställt mot jämlikhet, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
