– Ända sedan den nya lagstiftningen kom på plats har vi medvetet uppmuntrat fristående alternativ att etablera sig. Vi tycker att det är viktigt att det finns konkurrens. Nu går 51 procent av skattebetalarnas pengar till de kommunala verksamheterna, och 49 procent till de aktörer vi anlitar. Det är en rimlig nivå, fler kommuner borde efterlikna Täby, säger han.
”Har bättre insyn”
Men det är inte alla som håller med om det. I den norrländska kommunen Arvidsjaur vill det röda styret inte ha privata företag i välfärden. Den inställningen har blivit ännu starkare sedan Socialdemokraterna började regera tillsammans med Vänsterpartiet.
– Det är en förutsättning för vårt samarbete, att vård, skola och omsorg inte ska bedrivas i privat regi. Har vi det i kommunal regi så har vi bättre kontroll över ekonomin, att pengarna går dit de ska, och vi har bättre insyn, säger Lotta Åman (S), kommunstyrelsens ordförande i Arvidsjaur.
Under mandatperioden 2006–2010 var det ett antal friskolor som ville etablera sig i Arvidsjaur, men kommunen sa nej.
– Vi har så litet elevunderlag här ändå så vi ser inte att det finns utrymme för mer än en gymnasieskola. Den skolan vi har fungerar väldigt bra, så jag kan inte se någon poäng med konkurrens. Dessutom kan de som vill läsa ett program som inte finns här söka sig till någon grannkommun, säger Lotta Åman.
Ideologi spelar roll
I den till ytan stora men till befolkning lilla kommunen Arvidsjaur är konkurrens knappast någon ledstjärna för hur välfärden ska skötas. Lotta Åman menar att inställningen till stor del handlar om ideologi – Arvidsjaur har varit socialdemokratiskt lika länge som kommunen har funnits. Dessutom har kommunen heller inte påverkats av särskilt stark påtryckning från näringslivet och företagarna själva. En glesbygdskommun som Arvidsjaur är inte en lika intressant marknad som en kommun som Täby, en av landets mest tätbefolkade. En rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, visar att både politisk färg och de geografiska förutsättningarna spelar roll för en kommuns privatiseringsgrad. Hur det ser ut i närliggande kommuner spelar också roll.
– Från marknadens sida finns det ett större intresse att etablera sig om man kan vara verksam i flera kommuner som ligger nära varandra. Det ger ett större underlag, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi och forskningsledare på SNS.
Vill återföra makten till individen
Han menar att i de flesta fall har de kommuner med hög andel privatiserad välfärd egentligen inte haft det som ett tydligt mål, utan omvandlingen från kommunal till privat välfärd är något som ”mest bara har blivit”. Täby är dock ett undantag. Redan innan Täbyparet Reinfeldt blev kända valfrihetsförespråkare fanns här en tydlig vilja att privatisera och konkurrensutsätta. I början av 90-talet togs såväl barnavårdscentraler som mödravårdscentraler över av privata bolag, och 1997 beslutade kommunfullmäktige att målet var att hälften av all barnomsorg skulle drivas i privat regi. Det målet är sedan länge nått.
– Redan under 70- och 80-talet försökte vi jobba mot den socialdemokratiska ideologin att politiken ska styra och bestämma. Vi ville återföra makten till individen. Och det har Täby lyckats bäst med, säger Leif Gripstam.
Han menar att det inte finns några nackdelar med den privatiserade välfärden. Kritik som brist på insyn och skattepengar som blir till vinster i företagsledarnas fickor avfärdar han som floskler. Men utredaren och skoldebattören Sten Svensson är mer kritisk.
– När det gäller skolan finns det i alla fall tydliga förlorare, eleverna som har det tuffast. Privatiseringen av skolan har lett till segregation. Och det är ungdomar med sämst förutsättningar som drabbas.
Täby vs Arvidsjaur – statistik
