Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
– Problemet är att domstolarna har gått på företagens linje och bolagen har enligt vår uppfattning därmed fått en alldeles för hög avkastning, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på EI.
De senaste åren har framförallt de största elnätsbolagen kraftigt höjt sina nätavgifter. För att bromsa prishöjningarna och stävja de omfattande domstolsprocesserna föreslog EI i höstas tydligare regler för hur en rimlig avkastning för företagen skulle räknas ut.
– Jag har inte sett regeringens förordning ännu men den uppges i huvudsak bygga på vårt förslag, som innebar sänkta intäktstak på cirka 20 procent, säger Tony Rosten.
21 procent sänkning, eller?
Enligt energiminister Ibrahim Baylan (S) kommer elnätskostnaden för konsumenten att sänkas med som mest 21 procent. I kronor räknat uppskattar regeringen att avgifterna minskar med 60 miljarder, från 213 miljarder innevarande period till 153 miljarder under nästa avgiftsperiod 2020-2023.
Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på intresseorganisationen Villaägarnas riksförbund, anser att det är bra att regeringen nu ger Energimarknadsinspektionen bättre verktyg att hålla tillbaka de skenande avgifterna, men framhåller att det i första hand är de tre största elnätsbolagens kunder som kommer att gynnas.
– De mindre bolagen är inte i närheten av att nyttja intäktsramarna. Två bolag, Vattenfall och Ellevio, är i närheten, Eon är också hyfsat nära taket. Kunder till de bolagen kommer med lite tur eventuellt att få en lägre elnätsavgift efter 2020 från nivån 2019. Men sänkningen kommer inte bli 21 procent för någon.
Hon framhåller också att den eventuella avgiftssänkningen mellan år 2019 och 2020 inte främst är en följd av regeringens nya förordning.
– De stora bolagen processade för att höja sina intäktsramar från 160 till 183 miljarder, men fick hela 196 miljarder av domstolen. Det temporära extrautrymmet får de fortsätta nyttja hela 2019. När effekten av det regleringsmisstaget klingar av dämpas förhoppningsvis dagens avgiftsökning. Regeringens nya reglering dämpar också ökningen men inte med 60 miljarder som energiministern säger, säger Anna Werner.
Bekymrad branschförening
2013-2017 ökade elnätsavgifterna med närmare 25 procent i snitt, att jämföra med konsumentprisindex, KPI, som under samma period ökade med 1,6 procent. Eljättarna motiverar regelmässigt prishöjningarna med det stora investeringsbehovet i elnätet. Bolagens branschorganisation Energiföretagen är också som väntat kritisk till regeringens nya förordning.
– Vi har visserligen inte sett förordningen än men efter vad som framgick av presskonferensen är vi bekymrade, säger Energiföretagens vd Pernilla Winnhed. Hon menar att den nya regleringen kan innebära att företagen måste prioritera bättre vilka investeringar de gör.
– Förslaget kan leda till långsammare investeringstakt och minska möjligheterna för våra medlemmar att vidhålla de investeringar de har planerat, säger hon.
I dag betalar vi enligt regeringen drygt 53 miljarder om året i bara elnätsavgift. Är det rimligt?
– Det måste sättas i relation till det elnät vi har. Det handlar om långa avstånd, motsvarande 14 varv runt jorden. Elnätet är blodomloppet i samhället, på många håll är det åldrande nät. Om vi inte kan underhålla elnätet och göra investeringar får vi problem, säger Pernilla Winnhed.
De största elnätsföretagen har på senare år höjt avgifterna kraftigt, med hänvisning till investeringsbehovet, men sedan plockat ut miljardvinster. Vad säger du om det?
– Det är helt klart att de har investerat mycket. Men jag kommenterar inte enskilda medlemmars affärsval, säger Pernilla Winnhed.
”Haltande argument”
Anna Werner på Villaägarnas riksförbund avfärdar argumentet om bolagens investeringar.
– Den argumentationen hade funkat om det hade varit en fri marknad, men inte på en reglerad monopolmarknad, säger hon.
– Hela regleringen är uppbyggd så att de ska få tillbaka på sina investeringar. Ju mer de investerar, desto högre avgifter får de ta ut av sina kunder, säger Anna Werner.
