Det är bara den gångna veckans summering av Samhällsbyggnadsbolagets allt hastigare väg mot avgrunden. 

Samtidigt varnar Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att en försäljning av bolagets bestånd riskerar att öppna upp för att utländska, oseriösa aktörer går in som ägare av fastigheterna. Och under tiden rapporterar Dagens Industri att regeringen har ringt runt till stora investerare och förhört sig om intresset för att köpa samhällsfastigheter.

Aktuellt med förköpsrätt?

V och MP vill att staten ska ha förköpsrätt på bolagets fastighetsbestånd, ett förslag som även Socialdemokraterna har ställt sig bakom, efter fredagens besked om att Ilija Batljan lämnar vd-posten.

– Det är viktigt både för kommuner, regioner och naturligtvis för staten. Det kan finnas fastigheter här som skulle vara intressanta för staten att äga. Det behöver man få till stånd snabbt, säger Magdalena Andersson till Svenska Dagbladet.

Magdalena Andersson uppmanar vidare regeringen att agera “mycket snabbt” för att nå en lösning i riksdagen. Regeringen har i sin tur tidigare i veckan öppnat för att svara politiskt på krisen, utan att säga på vilket sätt. 

Men SBB-krisen har varit känslig för Socialdemokraterna och under veckan har få partiföreträdare velat uttala sig. Dagens ETC har den senaste veckan upprepat sökt företrädare för en kommentar i kommunerna, där man nu nervöst följer utvecklingen. 

I veckan uttalade sig Karin Wanngård, socialdemokratiskt finansborgarråd i Stockholm, i branschtidningen Fastighetstidningen. Hon tycker att Vänsterpartiets förslag om statlig förköpsrätt av SBB:s fastighetsbestånd är bra.

– Staten, kommuner och regioner behöver fler verktyg för att ta tillbaka rådigheten över fastigheter som reats ut av högern. Det handlar om att stoppa flödet av välfärdspengar till vinster i privata fastighetsbolag, säger hon till tidningen.

”Nu är det skarpt läge”

I Härnösand förhandlar kommunen redan med SBB för att köpa tillbaka fastigheter som de en gång sålt för mångmiljonbelopp, och sedan hyrt tillbaka för sammantaget ännu högre summor.

– Just nu vill jag inte uttala mig så mycket. Vi är inne i en diskussion med SBB om vissa fastigheter, så jag vill inte uttala mig för att inte förhindra de diskussionerna, säger Andreas Sjölander, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande.

I Härnösand äger SBB nästan allt, efter att kommunen 2008 i ett bräde sålde sina skolor, LSS-boenden och äldreboenden för sammanlagt 900 miljoner kronor till dåvarande Kungsleden. Nyheten om affären slog ner som en bomb i Kommunsverige – något liknande hade aldrig tidigare skett i samma skala.

SBB är fjärde ägare sedan dess och äger idag 38 samhällsfastigheter i kommunen. Bara i år betalar Härnösands invånare 210 miljoner i hyra för att driva offentlig verksamhet i lokalerna. 

Om Andreas Sjölander fick bestämma borde affären aldrig ha skett. Nu förhandlar kommunen med SBB om att återföra åtminstone några av fastigheterna i offentlig ägo. 

– Vi har fört interna diskussioner om vilka fastigheter som är intressanta för oss och vi har kommit hyfsat långt. Det är någon slags offensiv kan man väl säga, säger han.

Är förhandlingarna en direkt följd av det läge SBB befinner sig i?

– Det är ingen hemlighet att jag har tyckt att det är intressant att föra diskussioner även innan den här krisen. Men nu är det skarpt läge, för att se till att förhindra att fastighetsbeståndet styckas upp i allt för många fastighetsägare. Så man kan se de här diskussionerna som en direkt konsekvens av deras läge. Det är det som gör det lite känsligt, säger en i övrigt fåordig Andreas Sjölander.

Gemensamt för både Härnösand och Stockholm är att utförsäljningarna skedde under borgerliga styren.

Såldes för 200 miljoner

Fler kommuner överväger återköp av SBB:fastigheter. I Borlänge kan det bli aktuellt att köpa tillbaka stadshuset som såldes 2016 för över 200 miljoner kronor.

– Jag antar att man gjorde väldigt noggranna efterforskningar då och ansåg att affären var bra i den tiden. Vi har ju en annan ståndpunkt idag om att vi till exempel vill långsiktigt äga de byggnader där vi har långsiktig verksamhet i, sa Johan Thurin, fastighetschef i Borlänge kommun till Ekot i onsdags.

Dagens ETC har ringt runt till ledande socialdemokratiska politiker i ett tiotal kommuner där SBB har särskilt stora innehav – eller där SBB äger symbolladdade byggnader, som i Borlänge. Men där vill kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten Lars Ivarsson, inte svara på frågor. 

Inte heller i Skellefteå eller Kalmar, som har gjort uppmärksammade affärer med SBB, vill ledande politiker svara på frågor om bolagets kris.

Känsligt för partiet

Daniel Suhonen, debattör och chef för tankesmedjan Katalys, är kritisk till tystnaden.

– Nu finns en möjlighet att fördöma det här eländet. Jag tycker att Socialdemokraterna borde distansera sig från det här. Det här är ett ypperligt tillfälle att säga att “det här är ett jävla otyg som vi inte borde hålla på med i samhället”, säger han.

Skälet till S ovilja att uttala sig, tror Daniel Suhonen, är att Ilija Batljan – SBB:s grundare och tidigare socialdemokratisk politiker – är allt för känslig för partiet.

– Ilija Batljan har blivit en belastning för socialdemokratin och hans verksamhet stänker på Socialdemokraterna. Han bedriver en verksamhet som skor sig på välfärden och för mig bryter det mot den socialdemokratiska idén. Det är genom välfärden man skapar ett fungerande samhälle. Samtidigt går SBB:s själva affärsidé ut över just välfärden, säger han.